Så där ja, nu ska jag börja blogga ordentligt igen. Jag har ju en hel del från syhelgen att blogga om. Jag börjar med de här misslyckade trosorna. De är så otroligt fina, men dessvärre blev de inte alls bra. Storasystern har klagat på att de trosor jag har sytt är lite tjocka i kanterna, dvs runt benen. Vissa är ju sydda i interlock, och sedan har jag bandkantat. Visserligen med 3-vik, men de har ändå blivit lite tjocka. Hon har glatt använt dem, nämnde bara detta som i förbigående en gång. Men jag har ändå funderat på hur jag skulle göra dem bättre. Så jag tänkte att spetsresår blir väl bra, lite tunnare och smidigare och dessutom väldigt sött. Sagt och gjort, spetsresår inhandlades och på syhelgen sydde jag ihop dem. (Det faktum att jag testade något nytt gjorde att jag inte hade något emot att sitta och sy dessa, trots att jag hade jobbat hårt med Lillebrors kalsonger för att få dem klara innan syhelgen.) Det blev bara SÅ fint, och det var SÅ roligt. Jag sydde fast spetsen med en svag sicksack först, och stickade sedan ner den med 3-stegsicksack. Men så kom jag hem, och då visade sig spetsen vara alldeles för hård och rispig. Storasystern ratade dem direkt. Så tråkigt. Nu har jag lagt dem i tvätten för att se om de kan mjukas upp lite i tvättmaskinen och torktumlaren. Annars vet jag inte vad jag ska göra. De är så troligt söta, så det tar emot att bara slänga dem. Kanske kan jag lämna dem till "Den stora sprättaren", dvs. min kära mor. Om hon orkar... För jag orkar inte.
2 kommentarer:
Min dotter lärde mig att kanta med vikresår, det fungerar jättebra.
Nej vad synd. Men obekväma trosor vill man ju inte ha... Hoppas de töjer.
Skicka en kommentar