När allt flyter

Mina barn är min främsta reklamkanal, speciellt Lillebror. Han är en vandrande reklampelare. Det är så roligt att båda barnen tycker om det jag syr och gärna berättar att mamma har sytt. De är stolta. Härom dagen när jag hämtade Lillebror i skolan hade en av hans lärare sett godistyget och undrade om jag hade något kvar som kunde räcka till en klänning. Direkt när jag kom hem gick jag ut och kikade efter och visst fanns det en liten snutt där. Klänningen skulle vara i storlek 68, men det hjälpte inte, biten var för liten. Men jag ritade ett mönster och funderade lite och med ett ok skulle det räcka insåg jag. Jag är nöjd med det vinröda oket, jag tycker det blev väldigt snyggt. Snipp snapp, trots att jag fick byta tråd mellan overlocken och coverpron flera gånger gick det fort och allt flöt supersmidigt. Den blev så söt. 

Varm och gosig vinterklänning

Jag har förmånen att bo bara ett stenkast från Strömming Design. Det händer att jag slinker in där. Och härom dagen slank jag in där precis när hon fick en leverans av nya spännande tyger från Vanja Sea i Finland. Jättehärligt tjock och gosig jakardvävd bomull. Det var så fina, och så otroligt härliga. De flesta av mönstren är inget för mig, dessvärre, även om de är fina. Men detta var helt perfekt. Och jag var bara tvungen att ha en bit. Och jag var bara tvungen att sy något direkt. Jag gjorde det lätt för mig, Onion 2035 som vanligt, ett säkert kort. Tyget är ganska tjockt och tungt och passar kanske bättre till koftor och joggingplagg, byxor (skulle bli underbara bara som babyfiltar...), men det funkar helt ok till detta mönster som inte kräver alltför mycket fall. Och så skönt med en lite varmare klänning, jag som är så frusen på vintern. Möjligen kan jag faktiskt ha denna utan kofta över, och det vore ju kul. Jag har ett par rosa skor som kommer att passa helt perfekt till. 

Coco dress

Sydde den här klänningen i tyget Sergel från Strömming. Kvaliteten är underbar, mjuk ekologisk bomullsjersey. Mönstret är Coco dress från Tilly and the buttons. Klänningen sitter väldigt bra, och tyget är så snyggt, men jag kände mig obekväm med så mycket mönster. Inte för att jag inte brukar kunna ha mönstrat, men jag är inte van vid grafiska mönster som det här. Och inte vid ståkrage heller. Men jag tror att jag ska klara av det om jag mjukstartar lite med en svart kofta över. 

Julklänning?

Det här grå tyget med röda blommor har jag haft i en evighet. Jag kan inte minnas exakt när jag köpte det, inte varför heller. Det är inte jag. Och det är inte Storasystern heller, men det passar nog bättre på henne än på mig. Jag funderade på om jag skulle låta det bli en julklänning eller ett nattlinne. Egentligen kvittar det ju, hon kan ha den till båda delarna. Jag tycker att det ser ut som ett nattlinne, men vi får se vad hon väljer. Mönstret har jag sytt flera gånger förut, men denna gången gjorde jag klänningen lite längre. 

Cool klänning

Jag försöker hitta på lite coolare kläder att sy till Storasystern. Jag tycker inte hon kan gå runt de där barnsliga färgglada tygerna längre, hon är för stor. Ja, det kan man ju tycka vad man vill om, men så tycker jag. Men så hittade jag det här tyget i hyllan och det passade tycker jag. Hade tänkt något till mig själv av det, men nu fick Storasystern det. Jag har fått ut ett framstycke till en tröja till mig själv, så lite kan jag få ut av det. Det här mönstret har jag sytt av tidigare, i somras sydde jag en annan klänning till Storasystern som blev otroligt bra, från Ottobre. Hon blev jättenöjd med denna. Jag klippte till den sent en natt, och lyckades klippa ut bakstycket upp och ner två gånger. Det slutade med att det inte räckte till ett sista tredje bakstycke, i så fall hade jag fått korta av klänningen. Jag gick och lade mig och lät det mogna lite och på morgonen bestämde jag mig för att ingen någonsin kommer att se vad som är upp och ner när hon skuttar runt, så jag sydde med bakstycket uppochner. Bakstycket är lite mörkare och otydligare, så det fick bli så. Storasystern blev jättenöjd.

En till till mig själv

Åh, så nöjd jag är med den här klänningen. Onion 2035, ännu ett välprovat mönster, den sitter som en smäck. SÅ fint tyg, jag kunde plocka på mig en bit hos Strömming, men det är Ikasyr som tagit fram tyget. Strömming säljer det här i Sverige. Precis mina färger och jag tycker att mönstret har en smalnande effekt. Jag var först lite orolig att det skulle bli för mycket för mig, jag som nu är inne i min svartgrå period och precis sytt en svartrandig klänning, men det blev det inte alls. En ny favorit!

Randig höstklänning

Lika trött på svart och grått som jag är på våren, lika roligt tycker jag att det är att ta fram mina svartgråa kläder på hösten. Jag kör mycket svart och grått på jobbet, och kompletterar med till exempel i mina favoritskor som är cerisa. Det här tyget såg jag en kund rulla ut i montern mitt emot vår på Syfestivalen, hos Memba. Så när det blev lite lugnt smög jag över och köpte en bit. När lusten och inspirationen föll på ville jag snabbt sy något till mig själv, och i stället för att vela länge vad jag skulle göra så plockade jag ett av mina tyger och tog ett mönster jag testat förut, nämligen Onion 2007. Ränderna ser lite sneda ut på bilden, men det är bara klänningen som sitter snett på dockan, de är raka. Inte så upphetsande mönster och modell, men jag är jättenöjd med klänningen.

Soliga apelsiner

I helgen var det Syfestivalen i Stockholm. Jag var där både på lördag och söndag och jag jobbade faktiskt den här gången. Jag hjälpte Strömming i hennes monter. Lördagen var intensiv, minst sagt. Full fart från 10.00 när mässan öppnade. Först vid tvåtiden kunde vi äta lunch och först vid femtiden var det så lugnt att jag kunde gå en liten runda på mässan och kolla in andra montrar. Men vad roligt jag har haft! Jag älskar det här. På mitt jobb de senaste 8 åren har jag åkt på mycket event, konferenser och mässor, och det är det roligaste jag vet. Jobbigt, mycket att göra, men superkul. Och tänk nu att få kombinera detta med mitt största intresse också. 

Trots tidig morgon på lördagen, en lång dag på mässan och trötta fötter när vi åkte hem var jag full av energi och jätteinspirerad. Jag tog med mig ett par bitar av Strömmings nya apelsintyg och frukttyg hem. Hon fick dem på onsdagen och de var så nya att ingen hade hunnit sy något av dem än. Så det gjorde jag, för att ha i montern och visa upp. Både Strömming och jag såg en tunika med tights framför oss, och det sydde jag och det blev precis så snyggt som vi hade tänkt oss. 

När jag kom hem på lördagkvällen visade jag tygerna för Familjen, och båda barnen tyckte att det var SÅ fint. Storasystern klappade apelsinerna och tyckte det var så fint "men jag är ju lite för stor för det här..." Men hon ska få en härlig solklänning till sommaren. Lillebror hade jag inte förväntat mig men han klappade frukttyget och sa "sy något åt mig!" Och jag var ju speedad av syinspiration så jag slängde ihop en tröja till honom också. Han fick den inte direkt, för den fick också följa med på mässan sista dagen.

Klänning

Det här tyget är jag bara så kär i. Och klänningsmodellen också som jag sytt av tidigare. Så vad passar väl bättre än att sy en klänning med favoritmönstret och favorittyget. En liten holkärm fick det bli denna gång, förra klänningen var ärmlös.  Jag gillar att löven/träden blir sneda längst upp på framstycket.

Randig sommarklänning

Ibland gör man riktiga fynd i Ohlsons stuvlådor. Det här är ett sådant. En bit underbart skön viscosejersey i härliga sommarfärger. Var egentligen väldigt sugen på att sy något till mig själv, men den här klänningen till Storasystern ville verkligen bli till, så så fick det bli. Mönstret är rakt av från Ottobre, med lite rynk mitt fram och i ärmarna. Den blev jättebra och Storasystern blev jättenöjd. Jag är också jättenöjd. Trevligt mönster, det kan jag tänka mig att använda igen.

Examenskläder

Att sy examenskläder till Storasystern är numera tradition. Jag ansträngde mig för att det inte skulle bli för pluttinuttigt, och vi gick tillsammans och köpte tyg. Jag tycker att den blev fin, men den blev inte riktigt som Storasystern hade tänkt sig. Tyget är stretch men ganska stelt. Hon hade den dock på sig ändå, och den åkte på igen på Midsommarafton. Hon vande sig nog. Den vita tröja fick jag hastsy kvällen innan då vi inte hittade något annat som passade, annars var jag faktiskt ute i väldigt god tid i år med klänningen.

Produktiv helg

I helgen har jag verkligen fått saker ur händerna. Jag har sytt, jag har planterat, jag har pluggat, jag har umgåtts med familjen, jag har röstat. Det var så roligt att komma igång och sy lite igen. Jag mår ju så bra av det, så jag borde prioritera det. Men de senaste tre veckorna har förutom livet, som består av familj, jobb 80% och studier 50%, även bestått i intensiv simskola för Lillebror. Varje vardagkväll har han övat på att simma, och i torsdags hoppade han glatt i på den djupa och simmade en hel längd i bassängen. Underbart att se, och så skönt att veta att han nu kan simma.

Någon kväll i förra veckan orkade jag i alla fall gå ut i syrummet och plocka fram några tyger och mönster som jag verkligen gillar, så när helgen kom var det bara att sätta igång och sy. Först blev det en klänning till mig. Det här tyget köpte jag på Syfestivalen i februari hos en finsk tygförsäljare som heter Käpynen. Jag tyckte att tyget var så jäkla coolt. Storasystern ville inte ha det sa hon, men jag tänkte att hon kanske kunde ändra sig. Och att Lillebror absolut skulle få en tröja. Men nu blev det en klänning till mig i stället. 

Mönstret är Onion 2035, men jag klippte till delarna i hela stycken i stället för att göra en skärning under bysten. Jag är väldigt nöjd med klänningen i stort, men den är lite för stor. Märkte jag efter en dags användning. Det är ju lite märkligt, så många gånger jag har sytt denna klänning och den har passat så bra. Jag har inte minskat i omfång direkt, snarare tvärt om. Men det är ju bara att sy in lite.

På söndagen var det mors dag och dessutom valdag, så det kändes kul att få klä upp sig lite i ny klänning. Och när jag går in i vallokalen utbrister damen som delar ut kuvert; "Men vilken snygg klänning! Vart har du köpt den?" Roligt då att kunna säga att den har jag minsann sytt själv.

Volangklänning

Och så en sista klänning från syhelgen. Jag är ju klänningstjej, så det är kanske inte så konstigt att det mest blir klänningar. Nu är våren här också, snart får jag ta av mig strumporna och det ser jag verkligen fram emot. Avskyr egentligen strumpor. Det här tyget är lite kul. Jag köpte det i Barcelona i mars. Det är fastsydda volanger på tyget. Botten är beige, men den syns ju inte så mycket. Det var svårt att klippa i. Jag vek tyget dubbelt som vanligt, men det visade sig att volangerna låg snett på den undre lagret och det första framstycket jag klippte till kunde jag inte använda. Men jag lyckades pussla ut nya delar, om jag skarvade både fram och bakstycke under bysten. Från början hade jag ju tänkt att klippa dem i ett stycke. Men tack vare volangerna, och att jag kunde skarva precis i rätt färg, så syns det inte. Eftersom volangerna sitter med i sidsömmen så går det inte att snurra dem, vilket är lite synd. Men det blev en lite udda kul klänning. 

Blomsteräng

Jag kikade på det här tyget på Syfestivalen, men trodde inte att det var jag. I så fall tänkte jag väl till Storasystern och inte till mig, eftersom jag trodde att jag inte gillade eller passade i dessa stormönstrade tyger. Men så fick jag chansen att testa det ändå, tack vare en god vän. Detta är faktiskt tredje försöket. Först klippte jag till en klänning efter ett Burdamönster. Mitt i framstycket fanns en tygbit som skulle rynkas och liksom falla ut ur urringningen. Men jag fattar inte hur de hade tänkt med det mönstret, det blev så tungt så hela infodringen veks ut. Jag lyckades fixa till det, men blev inte nöjd ändå. Alla som såg mig prova sa att det såg bra ut, men jag såg ju rakt ner i urringningen och från mitt håll såg det inte bra ut. Men jag gillade verkligen modellen i övrigt, rynket över bysten och v-ringningen. Så jag gav bort den klänningen och sydde en ny, utan det där rynket i urringningen. Det blev en del meck innan jag var nöjd, men nu är jag supernöjd. OK, rynket mitt fram blev lite snett, men jag älskar klänningen och längtar efter att använda den. Och jag är jättesugen på att testa mönstret igen, nu när jag ju vet hur jag vill göra. Och vilket fantastiskt tyg detta är! Jag är helt såld och det kommer att återkomma.

Flamingoklänning

För att komma igång med sömnaden bestämde jag mig för att sy något enkelt som skulle göra mig glad. Jag köpte flamingotyget från JNY i höstas. Jag tycker så mycket om flamingos så jag var tvungen. Detta är inget jag går till jobbet i, men jag ser fram emot att glida runt i Kalifornien i min flamingoklänning i sommar. Det blev en Onion 2035, lite trist men enkelt och snabbt och jag blev glad. Jag har tyg kvar och har lovat Storasystern något i det också.

Finfin klänning får längre liv

Den här klänningen är inte så märkvärdig, och inget nytt heller, men Storasystern är så otroligt fin i den. När vi åkte till Rom förra hösten hade hon den med svarta strumpyxor och en tuff rosa keps och hon såg så citychic och världsvan ut. Det var länge sedan hon hade den på sig, och när jag plockade fram den och föreslog den en dag så tyckte Storasystern att den var för kort i ärmarna. Så jag klippte av dem. Nu kan hon ha klänningen en sommar till. Vi är båda nöjda och glada.

Stuvklänning

En snabb klänning av en stuv jag köpte på Ohlssons för inte så länge sedan. Jag har tagit för vana att alltid gå in på Ohlssons när jag är på stan och kika ner i deras stuvlåda. Jag har hittat mycket kul där. För en billig peng dessutom. Jag har insett att en hel del jag syr inte blir bra och inte används. Det känns lite trist att lägga ut en massa pengar på tyg och så blir det inte bra. Därför är det roligt att sy något billigt emellanåt. Det här tyget är randigt, och sen är det sydda veck på det. Färgen är väldigt intressant. Den ser grå och svart ut, men under direkt ljus, till exempel i symaskinen blir det en brun färg i stället. Först tänkte jag att jag skulle lämna alla kanter råa, som jag gjorde på den här tröjan som är samma typ av tyg. Men det såg lite hafsigt ut, så jag fållade. Jag hade ingen svart trikå som matchade som jag kunde kanta med, så jag vek in en kant även i halsen. 

Misslyckad klänning

Den blev inte alls som jag hade tänkt. Jag har inte bestämt mig än för om jag tycker att det blev ok eller inte. Det här tyget tycker jag så mycket om. Det är lite murrigt, och inte riktigt mina färger, men jag tycker att det är så fint. Det är en trikå, med ett lurvigt typ sammetstryck. Jag köpte det i Wien för snart ett år sedan. Det har blivit liggande för jag kunde inte bestämma vad jag skulle sy av det. Jag ville så gärna att det skulle bli bra. Idéer har jag haft. Så fick jag den här idén. Och den blev inte så bra som jag tänkte när jag väl var klar. Jag tycker att den ser tantig och rörig ut. Den sitter jättebra. Modellen har jag sytt tidigare, så jag visste att den skulle passa. Det var därför jag trodde att det skulle bli bra. Kanske blir det bra med lite fräcka skor och rätt tillbehör. Jag ska testa den och se om den landar. Men lite trist känns det. Dessutom klippte jag fel, så jag fick lov att skarva framstycket. Kanske skulle den funka som tunika i stället för klänning.

Förbättringar

Ja, nu har jag ju lärt mig att i stället för att vara missnöjd med något jag sytt som då bara blir hängande i garderoben, faktiskt göra något åt det. Jag har ju den här hösten fixat till flera klänningar som inte passat bra och därför inte blivit använda. Och nu har jag fixat till två till. Den första klänningen sydde jag till jul för två år sedan. Den har visserligen passat ganska bra, men jag använde ett tröjmönster och förlängde och den blev lite bubblig på en del ställen. Det har jag nu åtgärdat med två insnitt i ryggen. Sen var detta också ett sånt där projekt där jag liksom anpassade längd, i det här fallet på ärmarna, till hur mycket tyg jag hade. Och vilken konstig längd det blev. Jag tänkte nog att det skulle vara skönt med lite längre ärm eftersom det blev en vinter/julklänning. Men den var inte smickrande alls, fult helt enkelt. Men nu har jag klippt av dem och fållat i en mer normal längd. Så nu vill jag återigen ha den på julafton.

Den andra klänningen sydde jag ju nyss. Jag har haft den på mig ett par gånger, men kommit fram till att den är lite för stor, och lite för lång. Så återigen sydde jag insnitt i ryggen och jag klippte av och fållade på nytt. Annars gillar jag ju den här klänningen jättemycket, den är otroligt mjuk och skön.

På den första klänningen blev insnitten så där, det rutiga mönstret gör att de syns väldigt bra och de är inte symmetriska. På den andra klänningen märks de inte mer än att klänningen sitter mycket bättre.

Ännu en Rolie

Här kommer en till Rolie. Den blev tillklippt på syhelgen, men ihopsydd helgen efter. Det här tyget stod jag och fingrade på när jag var på Jofotex i somras. Men jag köpte det inte, den gången. När jag däremot var tillbaka i Söderköping i september så fick det slinka med en bit hem. Och nu vet jag ju att det var som gjort för mig, det är mina färger i det. Mönstret är samma som den här klänningen som jag ju sydde och blev förälskad i direkt. Jag gillar denna lika mycket. Det syns inte så tydligt, men den är ca 1dm längre i bakstycket än framstycket.