Blomsteräng

Jag kikade på det här tyget på Syfestivalen, men trodde inte att det var jag. I så fall tänkte jag väl till Storasystern och inte till mig, eftersom jag trodde att jag inte gillade eller passade i dessa stormönstrade tyger. Men så fick jag chansen att testa det ändå, tack vare en god vän. Detta är faktiskt tredje försöket. Först klippte jag till en klänning efter ett Burdamönster. Mitt i framstycket fanns en tygbit som skulle rynkas och liksom falla ut ur urringningen. Men jag fattar inte hur de hade tänkt med det mönstret, det blev så tungt så hela infodringen veks ut. Jag lyckades fixa till det, men blev inte nöjd ändå. Alla som såg mig prova sa att det såg bra ut, men jag såg ju rakt ner i urringningen och från mitt håll såg det inte bra ut. Men jag gillade verkligen modellen i övrigt, rynket över bysten och v-ringningen. Så jag gav bort den klänningen och sydde en ny, utan det där rynket i urringningen. Det blev en del meck innan jag var nöjd, men nu är jag supernöjd. OK, rynket mitt fram blev lite snett, men jag älskar klänningen och längtar efter att använda den. Och jag är jättesugen på att testa mönstret igen, nu när jag ju vet hur jag vill göra. Och vilket fantastiskt tyg detta är! Jag är helt såld och det kommer att återkomma.