Vad jag gör?

Ja, inte syr jag i alla fall. Jag tog mig en funderare på vad jag lägger min tid på just nu. Och kom fram till att jag ju läser jättemycket. Mer än jag gjort på väldigt länge tror jag. Jag älskar att läsa, men det har gått i perioder ända sedan jag fick barn. Det eskalerar alltid på sommaren när jag är ledig, eller när jag reser. Men nu har det hållit i sig ända sedan förra sommaren och det är så roligt. Jag verkligen plöjer igenom böcker. Jag köper böcker till mig själv till och med, vilket inte brukar höra till vanligheten. Och jag har till och med en lista på böcker som jag vill låna på Bibblan. Och det är en viss typ av bok jag sväljer med hull och hår just nu. Min postapokalyptiska sommar gled över till ett helt postapokalyptiskt år. Sjukdomar, kärnvapenkrig, vampyrer och zombies, anledningen varierar men temat är det samma. Vad händer sen, hur lever man, hur klarar man sig. Klarar man sig? Ja, det varierar också. En del av böckerna vacklar lite på gränsen, som Syndaflodens år av Margret Atwood, som till stor del handlar om just innan apokalypsen, under den och lite efter. Eller Världskrig Z av Max Brooks som är skriven efter apokalypsen, men handlar om både innan, under och efter. Sen finns de klockrena postapokalypserna, som Hungerspelstrilogin av Suzanne Colins, Pestens tid av Stephen King, Metro 2033 occh Metro 2034 av Dmitrij Gluchovkij och min personliga favorit Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Uppföljaren till den släpps på svenska vilken dag som helst och jag kommer att kasta mig över den. Flickan från ingenstans var en drygt 900 sidor tegelsten som totalt fångade mig och som jag plöjde igenom på nolltid, rekommenderas varmt. Fast inte till dig som vill ha måbraböcker och lyckliga slut.

Bilden har jag lånat från http://annasbokhorna.blogspot.se

I kölvattet av den här postapokalypshetsen (jag bara älskar ordet också, postapokalyps) har jag också börjat att titta på lite TV-serier som behandlar ämnet. Och när jag sitter där i soffan för mig själv (familjen lägger sig tidigt, men jag är utpräglad kvällsmänniska) och tittar på jordens undergång så broderar jag. Och funderar på vad jag ska odla i min trädgård så att jag kan överleva en apokalyps. Och på om jag ska plocka fram Makens gamla golfklubbor i händelse av en zombieattack, det är nämligen den enda som hjälper mot zombies, rejäla svingar mot huvudet... ;-)

Vad gäller odlingen så återkommer jag om det. Och även broderiet som jag är rätt trött på nu och gärna vill få klart så snart som möjligt.

Piffigt rum

I somras byggde vi en vägg och delade av ett stort rum till två små, så att barnen kunde få varsitt. Lillebrors blev klart, men inte Storasysterns. Vi skulle lägga in en heltäckningsmatta, men den vi ville ha var slut och det tog ett halvår innan den kom in igen. I mellandagarna, när vi juldegat klart, bestämde vi oss för att göra ett ryck. Vi hade hos en bekant sett så roliga sängar med förvaring under, som de hade byggt själva av vanliga köksstommar från IKEA. Storasystern har inte haft någon plats för sina grejer och det har sett ut som kriget på hennes rum. Till slut bara växte högarna längs väggarna och det var rent smärtsamt att gå in där. Jag försökte städa en gång före jul, men det slutade med ett helt otroligt gräl då jag hade lagt saxar och tejp på fel ställen. Förvaring var grejen som saknades helt enkelt. 

Så vi åkte till IKEA och inhandlade köksstommar. Hon har en garderob, så det var böcker, spel och grejer som behövde plats. Vi valde att köpa väggskåp, 37 cm djupa och 92 cm höga, vilket är den högre modellen av två som finns att välja på. Det är högt i tak och att bygga på höjden är inget problem. Två 80 breda och en 50. Sängen är 90 bred, och den som hängt med har redan räknat ut att det blir ett utrymme över under sängen, bakom hyllorna. En koja så klart! Den är helt ok rymlig, till och med jag kommer in och får plats. Ja, kanske inte nu när vi satt upp hyllor för att göra ingången mindre. Vi köpte ett till skåp, 40 brett, som vi sågade av halva bakstycket på. Längs väggen sitter en kraftig regel som håller upp sängen på andra sidan och i hörnet, och vi har också skruvat fast sängen i regeln och skåpen i varandra och i väggen, så allt sitter stadigt fast. Massor med lådor för att pryttar och mojer inhandlades också. Som pricken över i hade ju mattan äntligen kommit också och vi kunde lägga in den innan vi byggde ihop hela kalaset. På IKEA hittade vi också små käcka batteridrivna ledlampor att ha där inne, vi ville inte ha vanliga glödlampor där.

Storasystern har ända sedan rummet blev klart varit missnöjd med att det är för lite färg på väggarna. Vi har bara tapetserat en vägg och resten är vita. Praktiskt tycker vi vuxna, men tråkigt tycker hon. Jag kan ångra lite att vi så hårdnackat stått emot hennes vilja att måla, det är ju inte så himla jobbigt att måla om. Men nu är det som det är och mattan ligger på plats och jag har inte alls någon ork eller lust att måla där. I stället föreslog jag att vi skulle hänga upp lite på väggarna och så gardiner så klart. Jag hade tänkt spetsgardiner sedan länge, jag hade en bit liggande (från IKEA så klart). Men de var ju vita och det intresserade inte Storasystern alls. Vi gick tillsammans ut i syrummet och jag plockade fram lite olika förslag. Det här gröna valde hon. Det har jag inhandlat för många år sedan på en lågprisbutik i Linköping. Jag talade om för henne att det inte var så mycket tyg och att det i så fall fick bli en kappa, men hon förstod nog inte riktigt, trots att jag förklarade vad kappa var. Stor besvikelse när jag väl fått upp gardinen. Hon är i en fas nu att till synes små saker blir väldigt stora besvikelser och problem och hon vill att vi ska "vrida tillbaka tiden" och "trolla fram" sådant som inte finns. Phu, det är inte lätt att vara liten, fast stor... Hur som helst så är jag en problemlösare av rang, och lyckades till slut entusiasmera henne till att testa med spetsgardin under. Det viktiga var att ha långa gardiner som kunde dras för fönstret och även hängas åt sidan med band. Resultatet blev riktigt bra tycker jag. Lite ovant dock för mig som nästan inte har några gardiner alls här hemma. Men färgglatt och ombonat blev det. Och Storasystern är nöjd. Hon vill inte ens ha omtag längre.

Bjuder på en sista bild från andra hållet. Garderoben stod tidigare längs väggen till höger, men nu vred vi den och plockade även bort en smal garderob med lådor.  Mycket mer rymd blev det i rummet. Här syns också en del av tapeten som går i rosa, grönt och rött, därav val av matta och gardin. Här kan ni se tapeten i närbild. Vi ska fortsätta jobba textilier och jag har lovat att sy lite kuddar och annat till henne. Hon kom själv med en superkul idé till kudde som det kliar i fingrarna att börja med. Vi satte också upp en planettavla som hon fick som bäbis av min bror. En lampa har hon fått, den gamla funkar inte riktigt utan nattygsbord med den får stå kvar i fönstret så länge. En hörnhylla ska hon också få, så att hon har någonstans att lägga i från sig en bok eller ett glas vatten.

Jag är så nöjd hittills med allt vi har gjort. Jag tror att det som fick oss att sätta igång så här poff bara, var att vi redan hade en säng hemma som passade. Den är gammal, men helt ok, och en tjock härlig nyare bäddmadrass. Jag är nästan lite avis på Storasystern som får sova där. Jag är väldigt nöjd med små detaljer som att vi hittade ett sängomtag på Jysk i nästan precis samma röda färg som mattan. Allt har gjort rummet så mycket mer färgglatt och rött är ju en så varm och skön färg.

Mönster i massor

Ateljén för pekingoperadräkter har gett ut ett par böcker med bilder på sina fantastiska dräkter. Den äldsta boken var mest svartvita mönster och jag högg en direkt. Den andra boken var mer bilder och foton på färdiga dräkter. Jag blev så glad när de plockade fram den här boken, för då kunde jag få med mig alla dessa underbara mönster hem, och kanske använda dem själv någon gång. Min tanke redan från början var att brodera något.