På lördag ska vi ha namnkalas för Lillebror. Då måste han ju ha lite finkläder. Han har många fina kläder så klart, men jag ville sy något lite extra. När jag besökte Jofotex i slutet av oktober med en massa andra sytokar så var det någon som stod och höll i ett rutigt tyg. Jag såg direkt att det skulle passa bra till en bit brun manchester som jag hade hemma, som jag har fått i ett tygbyte en gång. Jag minns inte vem det var som hittade det rutiga tyget, men jag slog till på en halvmeter jag med.

Både skjortmönstret och byxmönstret kommer från Ottobre. Skjortan sydde jag i storlek 62 i somras till Lillebrors leksandsdräkt, då med broderade manschetter. Jag sydde inte ärmsprunden den gången, utan gjorde en speciallösning. Denna gång gick jag för ovanlighetens skull helt efter beskrivningen. Men ibland tycker jag att Ottobre gör konstiga lösningar. OK, det har redan konstaterats att deras beskrivningar kan vara konstiga, och att de förmodligen blir så när de översätts från finska till svenska. Men även om jag gjorde precis som det stod, och det på framsidan såg ut precis som på bilden, så undrar jag om det verkligen var bästa, eller rätta, sättet att göra det på. Jag skulle vilja se hur det var meningen att det skulle se ut på baksidan, där blev det helkostigt. Nej, den skjortan bråkade med mig. Först och främst är tyget väldigt "ovikbart". Kanon att ha på en bäbis, behövs inte strykas efter tvätt förmodligen, men jobbigt när man syr. Jag var tvungen att sy nya ficklock, eftersom de första vart helt sneda. Och det upptäckte jag inte förrän jag sytt klart dem med knapphål och allt, och skulle montera dem. Fickorna sydde jag för nära ärmen och fick sprätta bort. En ficka blev sned och fick sprättas två gånger. Sen var det kragen, och den bråkade också. Men phu, nu är den klar. Och alla nio knapparna har jag sytt på ordentligt.
Byxorna var enkla att sy och bråkade inte alls med mig. Mönstret var egentligen ett par shorts som jag har förlängt. Fickor både fram och bak. Nu ska det bli spännande att se om det passar.