Börjaskolankläder

Storasystern och jag har ju en tradition där jag syr börjaskolankläder åt henne. (Detta var andra gången och nu är det absolut en tradition.) Som vanligt kom jag ju på alldeles för sent att vi ju skulle åka bort första skolveckan och komma hem på en söndag. Dvs, jag var ju tvungen att sy något innan vi for iväg till Grekland. Jag hann sy en kjol, som från början inte var vad jag hade tänkt mig men hon tyckte att det funkade alldeles utmärkt. Hon hade en kjol sedan gammalt som jag sytt med ett sådant färdigt resår. Jag avskydde den kjolen, tyget var jättekonstigt och bara rullade upp sig vid fållen. Hon var väl typ 3 när jag sydde den, och det är först nu när hon är 9 som envisats med att ha den. Alldeles för kort var den ju också. Jag föreslog att det var dags att lägga bort den, men då visade det sig att hon tyckte så mycket om resåren, det var därför hon haft den. Jamen då var det ju enkelt att föreslå att vi bara skulle byta ut tyget. Vi hittade det här blommiga bomullstyget på hyllan med små turkosa detaljer som matchade. Den här gången fick det bli en volang också. Storasystern var mycket nöjd. 

 Min tanke var från början att jag skulle sy en matchande tröja också, men det hann jag inte innan vi åkte. När Storasystern lade fram kläder på söndagkvällen tog hon fram ett linne som hon hade och var nöjd med det. Men när hon lagt sig smög jag ut i syrummet och drabbades av explosiv energi och en toppenidé när jag hittade ett jättebra tyg. Klart hon skulle ha en ny tröja också till sin nya kjol. Det gick riktigt smidigt och fort. Mönstret har jag använt tidigare så det fanns, och det är ju bara två delar. Applikationen var ju lite pillig, men allt gick smidigt så det tog inte alltför lång tid. Det var så roligt att smyga in i hennes rum när jag var klar och hänga den nya tröjan över hennes stol i mörkret. På måndag morgon vaknade jag när hon kom skuttande upp i min säng med sina nya kläder och hon var strålande glad! Ett riktigt långt sommarlov hade barnen fått, men åh vad roligt det var att få komma tillbaka till skolan och kompisarna!

Tungvrickning på hög nivå

Dirndl. OK säg efter mig diiirrrndlllll. Så, bra, upprepa nu detta 10 gånger i snabbt tempo så har tungan fått sin dagliga motion. Vad är nu detta? JO, det är en Österrikisk/Sydtysk folkdräkt. Ja, ni har säkert sett en eller annan oanständig parodi av dessa, men nu ska jag visa er en helt anständig en. Tadaaa!

Tjusig, eller hur? Våga inte säga något annat, så mycket jobb som jag har lagt ner på den här. Men först backar jag bandet en bit. Varför i allsin dar har jag sytt mig en Österrikisk folkdräkt? Jo, det började typ på Midsommarafton. Eller vänta nu, det kanske till och med började i november 2011. Eller skit samma. Det hela utmynnade i alla fall i att jag och mina kusiner, som vartannat år kommer och firar Midsommar i Leksand, kom på att vi inte träffas tillräckligt ofta. Vi har ju så jäkla kul när vi ses. Så vi bestämde att vi skulle ses vartannat år i Dalarna, och vartannat år hos dem, i Österrike, NEJ, förlåt, jag menar Västergötland. Men på hösten, i oktober, en oktoberfest helt enkelt. Ja, ni förstår ju vartåt jag är på väg. Om jag nu ska gå på oktoberfest vartannat år resten av livet (eller hur?), ja, då behöver jag ju ordentlig klädsel. Det är ju inget man kan hafsa bort med någon tyrolerhatt i papp, nej nej nej. Så när jag så lämpligt besökte Wien i höstas passade jag på att leta upp ett passande mönster. En hel tidning tog jag med mig hem. (OK, det fanns oanständiga mönster också, men jag valde en proper tidning.)

Jag kan inte påstå att jag vet mycket om traditionen med dirndl egentligen. Men när jag har letat och bläddrat på nätet och i tidningar så verkar det som att man gör lite som man vill. De kommer i alla färger och fasoner. Jag tog vad jag hade. Min tanke var att det ändå är ett utklädningsplagg och att jag inte ville lägga ut en massa pengar på detta. Så på hyllan hade jag en stor bit linneblandning, en stuv jag köpt på S&S någon gång. Som torrfällde. Jag vet inte hur många gånger jag tvättade tyget, sköljde upp i ättika, sköljde upp i salt, till slut tyckte jag att färgen minskade i vattnet. Till förklädet tog jag en annan stuv men bommulstyg från Ohlsson som legat på hyllan länge. Det är även foder i livet.

Så var det dags för syträff i mars någon gång, och jag vigde den till detta projekt. Det var det enda jag hann med att sy, det tog två dagar. Jag började med livet. Det är det jag är mest stolt över. Jag tror inte att det finns en enda synlig söm på det. Jag har vändsytt hela livet, och jag lärde mig något nytt och revolutionerande. Att vändsy ärmhål. SÅ härligt när man lär sig något nytt så där, någon smart lösning som man anade måste finnas där rakt framför näsan. Tänk så många andra sätt jag gjort det på, ok sätt, men inte så finurliga. Vilken lycka. Som sagt, livet är helfodrat med samma tyg som i förklädet. Jag vändsydde hela slabidasket och sydde ihop de sista vändningshålen för hand. 11 knappar från knappsamlingen som dessvärre knäpps åt fel håll, men det är ju inget som man tänker på när man ser det. Det är bara jag som kan irritera mig över det när jag ska knäppa, jädrar vad svårt det var från fel håll.

Kjolen blev lite mindre fluffig än vad jag hade tänkt. Jag har sytt den i fyra våder, men så här i efterhand undrar jag om det inte skulle ha varit fler. Min tyska är ju i princip obefintlig så det var svårt att läsa mig till. Ja, ja, den funkar finemang avsett och det är fint schwung och ok vidd i den ändå.

Förklädet sydde jag på full bredd och med sydda veck upptill. Det är så det ser ut på bilderna, jag lyckades inte läsa mig till hur det skulle göras heller. Men det ser helt rätt ut enligt mig. 

Sen kom blusen. Jag har klippt till en blus av ett mönster som också följde med tidningen. Men jag hann inte sy den. Anledningen till att jag äntligen fick ändan ur att sy den just den helgen var att jag på lördagen skulle avvika till återträffen för Wienresan. Och då var jag ju tvungen att ha den klar, så klart. Varför göra något i god tid när du kan skjuta upp det till sista minuten. Men jag insåg redan på fredagkvällen (natten) att jag inte skulle hinna sy någon blus. Under dagen hade jag lånat en blus av en vän när jag provat livet, för att få rätt känsla. Jag frågade henne om jag kunde få låna blusen under lördagkvällen som paniklösning. Hon ville inte ha den, så jag fick blusen. Hon hade tagit med den mest för oss andra att få prova hur mönstret var, den passade inte henne. Den är kanske liiiite tight på mig, men den funkar. Från början hade den en rätt stor krage som jag inte kände mig bekväm med. Men när jag fick blusen så klippte jag bort kragen, klippte ut en större urringning, och använde tyget i kragen att kanta halsen med. Ja, det blev ju en lila blus i stället för en vit just på återträffen. Kanske inte den bästa färgen, men jag var ju lite desperat och jag är väldigt tacksam att jag jag fick den här blusen av min vän. Men jag har en vit tillklippt, och någon gång ska jag väl sy ihop den. Jag gissar att det blir i sista minuten inför höstens oktoberfest.

Pimpa en kjol

Förra sommaren fick jag en kjol av min mormor. En jeanskjol, jättemjuk och skön och passade mig perfekt. Men jag hade svårt att bestämma mig för om längden var bra eller ej. Jag har använt den ett par gånger, men kom till slut fram till att jag tyckte den var lite för lång. Dessutom ville jag pimpa den lite. Funderade på ett broderi, men kom sen på att jag skulle sy på en volang i ett avvikande tyg. Jag tycker att det blev lite kul. Nu återstår bara att se om jag kommer att använda kjolen mer nu. Den här sommaren har jag nästan bara använt klänning. Klänningar jag redan hade och de klänningar som jag sytt till mig själv. Jag älskar klänningar.

Halloween

I måndags kom Storasystern hem och meddelade att hela nästa vecka är det Halloween, och hon måste ha en kostym. Som vanligt hade jag inte mycket tid på mig att fixa det hela, men vi gick ut i syrummet tillsammans för att försöka hitta på något. Först skulle hon vara spöke, sedan ändrade hon sig till fladdermus. Medan jag letade efter något att göra vingar av hittade jag lila och svart tyll i en påse. Jag föreslog att vi skulle göra en kjol och sy en matchande tröja och hon skulle kunna vara häxa. Det föll i god jord. Jag sydde snabbt ihop en kjol, och klippte till en tröja. Tröjan avslutade jag senare under veckan, och det är bara en svart tröja med lila kantband. Jag tycker själv att den blev snygg, och jag tänkte att det blir ju praktiskt att sy en tröja som hon faktiskt kan ha senare också. Hade jag haft min brodermaskin hemma så hade jag broderat något på den, men maskinen är för tillfället på service. För sent kom jag på att jag kunde göra en applikation, men jag hann inte.

Jag tyckte att det blev en bra kostym, och med en köptashatt så tycker jag att hon är sötaste häxan som kan uppbådas så här i Halloweentider. Men hon var inte nöjd. Hon tycker inte att hon är tillräckligt läskig. Och jag kan förstå det lite, det blev inte som hon hade tänkt. Nu är det inte mycket mer jag kan göra åt det, båda barnen spenderar lovet med Mormorn och Morfarn, och jag har kört upp dem i helgen. Antingen så nöjer hon sig med det till slut, eller så får de köpa något nytt där uppe.

Jag känner mig lite besviken på mig själv eftersom jag inte kunde leva upp till hennes förväntningar. När vi satt ute i syrummet och sydde kjolen sa hon så här: "Mamma, vet du vad jag har?" Nej svarar jag, vad har du? "Jo, jag har världens bästa mamma, som kan sy Halloweenkostymer till mig, jag behöver inte köpa." Så mysigt att höra, speciellt som vi hade tjafsat tidigare på kvällen och jag kände mig inte alls som världens bästa mamma. Så glad jag blev. Men därför känner jag mig lite misslyckad nu. Hoppas att Mormorn hittar på något så att hon blir nöjd.

Lillebror däremot verkar helt nöjd med sin kostym. Idén fick jag från en av mina bästa vänner som bor i Norge och som jag nyligen hälsade på. Hon berättade att hon sytt en nyckelpigetröja till sin som för ett par år sedan, och jag tycker att idén var så klockren att jag ville testa själv. Det är ju bara en vanlig tröja, men bakstycket är rött med svarta prickar. Sen svarta byxor till det, och vi fick världens sötaste nyckelpiga här hemma. Jag hade tänkt att jag skulle sy en mössa med känselspröt också, men det hann jag inte. Det får bli nästa gång. Tack snälla A för en bra idé!

Nytt av gamla jeans

Jag har faktiskt fått mycket gjort den senaste tiden, men jag har inte direkt prioriterat bloggen. Har faktiskt övervägt att sluta blogga helt, men nu gör jag ett litet ryck. Det är ju faktiskt lite kul att få visa upp det jag syr. Jag sprider ut det lite den här veckan.

Först ut är en jeanskjol till Storasystern och ett par jeansshorts till Lillebror. Jo, jag visade ju upp broderierna för ett tag sedan, och det var så förutsägbart att prinsesskronan var till Storasystern och bilarna till Lillebror. Tyget är ett par gamla, riktigt välanvända och mjuka jeans som maken haft. Han lade in dem i mitt syrum för att jag skulle laga ett hål på knäet tror jag, men jag sydde om dem i stället...

Storasystern tycker att kjolen är "för liten", det vill säga att den är snäv. Hon är ju en hoppetossa och en klätterapa, och då blir ju en snäv kjol lite begränsande. Men hon har haft den ändå, och viker upp den när det behövs. Den är tillklippt på fri hand och jag är själv väldigt nöjd, både med modellen, broderierna och den randiga mudden.

Lillebrors jeansshorts är ett mönster från Ottobre. I orginalet är det fickor även fram, men tyget räckte inte till det. Jag har låtit nederkanten vara rå medvetet, men har inte bestämt mig för om jag ska låta det vara så. Det är inte så praktiskt med en massa fransar som kittlar på benen och kanske fastnar. Lillasystern sa ifrån direkt när jag tänkte göra likadant med hennes kjol, så den är fållad.

Ett rosa stim

I helgen har min brodermaskin fått jobba. Men detta broderade jag faktiskt för ett tag sedan. En vän har beställt kläder till sin dotter, och dottern har själv bestämt tyg och färgkombination och broderi. Jag tror inte att hon tänkte på att fisken passade extra bra till vågtyget, men det gör den ju.
Det är alltså tröja, tights och kjol. Både vågtyg och velour kommer från JNYdesign. Jag har gjort förstärkningar på tightsens knän, eftersom damen ifråga har en förmåga att slita ut dem. Jag strök fast förstärkningen på insidan med vliesofix och sydde sedan fast dem med den aviga täcksömmen som dekorsöm.

Jag hoppas att de faller damen i smaken, som fyller år i veckan. Och att de passar. Jag är alltid så orolig för storleken när jag syr till andra, och speciellt om mottagaren är lite större. Bäbisar är ju en annan sak. Och mina barn verkar inte vara så bra som modeller.

Lila dröm

Oojoj, tre blogginlägg på tre dagar. Men tittar jag på statistiken de senaste månaderna så behöver jag inte blogga mer i november.

Här kommer i alla fall tre alster som jag sydde för ett tag sedan. Det är Jofotex elefanter och lila velour som jag bara inte kunde motstå. Det är helt fantastisk färg på det lila tyget. Jag har faktiskt sytt två set, ett till Storasystern i 110 och ett till en kompis i 98.


Sen sydde jag en kjol också till Storasystern. Det är så roligt när man hittar nya kombinationer av tyger som man inte tänkt från början. Det här tyget, en babycord, köpte jag i USA förra hösten. Jag tror att jag köpte det för att matcha en turkos tröja som vi köpte till Storasyster då, men så har det bara blivit liggande. Det var till syträffen som jag tog med mig tyget och klippte till en kjol. Men det var först när jag var på väg hem och packade ihop tillklippta osydda grejer som jag upptäckte hur bra tyget passade ihop med den lila velouren. Jag råkade bara lägga tygerna på varandra, och poff, SÅ perfekt. Samtliga mönster i det här inlägget kommer från Ottobre.

Hurra, jag fick ett ryck

När jag höll på att börja packa lite i mitt syrum så hittade jag ett enkelt kjolmönster, och jag kunde inte låta bli att göra ett ryck och sy i molntyget. Det gick fort. Framstycke, bakstycke, linning, resår och så fålla. Snabbt och enklet och riktigt bra resultat. Jag hade inte testat mönstret innan, men det var bra. Och så fick jag klippa lite i molntyget. Det smärtade att behöva packa ner det utan att få klippa ens lite grann. Storasystern blev jättenöjd, trots att det bara var en kjol och inte en klänning som hon hade beställt.

Gladkjol

Nog blir man glad av det här tyget! Storasystern blev glad när jag plockade fram det. Det här är enklaste kjolen som går att göra tror jag. Jag hade en bit resår i min låda som ju används utan kanal, och bara sys på tyget direkt som det är. Själva kjolen är bara en kvardrat och så har jag sträckt resåren kraftigt när jag sydde ihop tyg och resår. Enklast möjliga. Jag ville inte klippa tyget snett på något vis eftersom jag ville att ränderna skulle vara hela uppifrån och ner hela vägen. Som vanligt sover Storasystern och jag får vänta tills i morgon för att se hur det blev. Jag hoppas inte att det rynkade kjoltyget på insidan kommer att kännas rivigt mot magen. Tyget har jag trösthandlat på Åhléns.

Och i morgon ska jag ÄNTLIGEN hämta hem min saknade brodermaskin. Det känns så bra. Jag hoppas att de har kollat ordentligt att den funkar som den ska nu. Jag är så sugen på att brodera. Jag har lite idéer på lager och det första blir något med Hello Kitty till Storasystern, det har jag lovat.

För övrigt har jag väldigt mycket lust just nu, men det är så mycket motstånd. Tygerna är fortfarande nerpackade i påsar och lådor och ett gäng står kvar på vinden. Jag har inte bra plats att vara om jag vill klippa till något lite snabbt, så allt blir liksom jobbigt, och då drar jag mig... Längtar efter att få göra iordning ordentligt, men vi har ännu inget nytt hus att flytta till. Håll tummarna för mig på söndag att vi hittar något.