Tungvrickning på hög nivå

Dirndl. OK säg efter mig diiirrrndlllll. Så, bra, upprepa nu detta 10 gånger i snabbt tempo så har tungan fått sin dagliga motion. Vad är nu detta? JO, det är en Österrikisk/Sydtysk folkdräkt. Ja, ni har säkert sett en eller annan oanständig parodi av dessa, men nu ska jag visa er en helt anständig en. Tadaaa!

Tjusig, eller hur? Våga inte säga något annat, så mycket jobb som jag har lagt ner på den här. Men först backar jag bandet en bit. Varför i allsin dar har jag sytt mig en Österrikisk folkdräkt? Jo, det började typ på Midsommarafton. Eller vänta nu, det kanske till och med började i november 2011. Eller skit samma. Det hela utmynnade i alla fall i att jag och mina kusiner, som vartannat år kommer och firar Midsommar i Leksand, kom på att vi inte träffas tillräckligt ofta. Vi har ju så jäkla kul när vi ses. Så vi bestämde att vi skulle ses vartannat år i Dalarna, och vartannat år hos dem, i Österrike, NEJ, förlåt, jag menar Västergötland. Men på hösten, i oktober, en oktoberfest helt enkelt. Ja, ni förstår ju vartåt jag är på väg. Om jag nu ska gå på oktoberfest vartannat år resten av livet (eller hur?), ja, då behöver jag ju ordentlig klädsel. Det är ju inget man kan hafsa bort med någon tyrolerhatt i papp, nej nej nej. Så när jag så lämpligt besökte Wien i höstas passade jag på att leta upp ett passande mönster. En hel tidning tog jag med mig hem. (OK, det fanns oanständiga mönster också, men jag valde en proper tidning.)

Jag kan inte påstå att jag vet mycket om traditionen med dirndl egentligen. Men när jag har letat och bläddrat på nätet och i tidningar så verkar det som att man gör lite som man vill. De kommer i alla färger och fasoner. Jag tog vad jag hade. Min tanke var att det ändå är ett utklädningsplagg och att jag inte ville lägga ut en massa pengar på detta. Så på hyllan hade jag en stor bit linneblandning, en stuv jag köpt på S&S någon gång. Som torrfällde. Jag vet inte hur många gånger jag tvättade tyget, sköljde upp i ättika, sköljde upp i salt, till slut tyckte jag att färgen minskade i vattnet. Till förklädet tog jag en annan stuv men bommulstyg från Ohlsson som legat på hyllan länge. Det är även foder i livet.

Så var det dags för syträff i mars någon gång, och jag vigde den till detta projekt. Det var det enda jag hann med att sy, det tog två dagar. Jag började med livet. Det är det jag är mest stolt över. Jag tror inte att det finns en enda synlig söm på det. Jag har vändsytt hela livet, och jag lärde mig något nytt och revolutionerande. Att vändsy ärmhål. SÅ härligt när man lär sig något nytt så där, någon smart lösning som man anade måste finnas där rakt framför näsan. Tänk så många andra sätt jag gjort det på, ok sätt, men inte så finurliga. Vilken lycka. Som sagt, livet är helfodrat med samma tyg som i förklädet. Jag vändsydde hela slabidasket och sydde ihop de sista vändningshålen för hand. 11 knappar från knappsamlingen som dessvärre knäpps åt fel håll, men det är ju inget som man tänker på när man ser det. Det är bara jag som kan irritera mig över det när jag ska knäppa, jädrar vad svårt det var från fel håll.

Kjolen blev lite mindre fluffig än vad jag hade tänkt. Jag har sytt den i fyra våder, men så här i efterhand undrar jag om det inte skulle ha varit fler. Min tyska är ju i princip obefintlig så det var svårt att läsa mig till. Ja, ja, den funkar finemang avsett och det är fint schwung och ok vidd i den ändå.

Förklädet sydde jag på full bredd och med sydda veck upptill. Det är så det ser ut på bilderna, jag lyckades inte läsa mig till hur det skulle göras heller. Men det ser helt rätt ut enligt mig. 

Sen kom blusen. Jag har klippt till en blus av ett mönster som också följde med tidningen. Men jag hann inte sy den. Anledningen till att jag äntligen fick ändan ur att sy den just den helgen var att jag på lördagen skulle avvika till återträffen för Wienresan. Och då var jag ju tvungen att ha den klar, så klart. Varför göra något i god tid när du kan skjuta upp det till sista minuten. Men jag insåg redan på fredagkvällen (natten) att jag inte skulle hinna sy någon blus. Under dagen hade jag lånat en blus av en vän när jag provat livet, för att få rätt känsla. Jag frågade henne om jag kunde få låna blusen under lördagkvällen som paniklösning. Hon ville inte ha den, så jag fick blusen. Hon hade tagit med den mest för oss andra att få prova hur mönstret var, den passade inte henne. Den är kanske liiiite tight på mig, men den funkar. Från början hade den en rätt stor krage som jag inte kände mig bekväm med. Men när jag fick blusen så klippte jag bort kragen, klippte ut en större urringning, och använde tyget i kragen att kanta halsen med. Ja, det blev ju en lila blus i stället för en vit just på återträffen. Kanske inte den bästa färgen, men jag var ju lite desperat och jag är väldigt tacksam att jag jag fick den här blusen av min vän. Men jag har en vit tillklippt, och någon gång ska jag väl sy ihop den. Jag gissar att det blir i sista minuten inför höstens oktoberfest.

Surdegarnas helg

I vanliga fall brukar jag åka till våra syhelger redan på torsdag kväll. Denna gång blev det inte så eftersom det krockade med jobb. Inte bra, jag kände mig lite stressad hela helgen. Torsdag kväll är bra att ha för att varva ner och bara sitta och snacka. Nu lämnade jag barnen och kom fram på förmiddagen, och kom inte igång ordentligt förrän efter lunch. Nästa gång funderar jag allvarligt på att utöka syhelgen och komma onsdag kväll...

Jag hade som vanligt en gigantisk packning. Med mig hade jag en påse med surdegar. Tillklippta grejer som legat länge. Jag tror bestämt att mycket var med redan på syträffen i april, men åkte med hem igen. Överst i påsen låg två alster som inte bara var tillklippta, utan även ihopsydda, och detta var det första jag tog tag i.

Jag klippte till dem inför terminsstarten förra hösten, jag hade tänkt att det kunde bli lite nya roliga skolkläder till Storasystern. Men jag blev inte nöjd med blusen, tyckte att den såg lite tråkig ut och jag hade valt att kanta med ett bommulstyg som inte matchade till hundra procent. Dessutom var jag tveksam till om Storasystern skulle gilla en brun blus. Så den blev liggande. Byxorna vet jag var med på syträffen förra hösten, men jag minns inte om jag sydde något på dem då. De sydde jag i alla fall nästan klara på syträffen i våras. Så när som på kanten längst ner. När jag packade inför syhelgen hittade Storaystern blusen och frågade vad det var och ville absolut ha den när jag berättade vad det var.

Det jag gjorde nu var att sprätta bort kantbandet jag inte var nöjd med och i stället kanta med samma fine cord som byxtyget. Det blev supersnyggt. Sen sydde jag avslutet på byxorna, som är sydda med ett mjukt trikåfoder. Jag minskade också på resåren i midjan som var för stor. Det är mycket detaljer på byxorna som fickor och sydda knän. Och när jag kom hem passade de helt perfekt på Storasystern. Eftersom de hade legat så länge var jag orolig att hon skulle hinna växa ur dem, men det gick bra.

Julsingoalla

Tre sådana här små singoallablusar är också på väg till Galleri Hemsytt. Tyg från S&S. Inte så mycket mer att säga om dem. De har faktiskt inte bråkat med mig, de var lätta och smidiga att sy.

Ledig dag

Mina sötsnutar har sommarlov hos mormor och morfar. Jag saknar dem hemskt mycket, men det är också skönt att få lite egentid. I morgon åker maken bort tre dagar och jag blir HELT ensam hemma. Det är ovanligt. Idag har jag haft en lugn och skön dag ute i syrummet. Jag gick ut dit med föreställningen om att jag skulle städa. Men som vanligt så hade jag för mycket annat som låg på hög, så det blev inte av denna gången heller. Det som ligger på hög är några beställningar och några tillklippta grejer. Det jag lyckades avsluta var detta.

En liten dress till Lillebror. Mönstret kommer från Ottobre, ett nummer jag inte har, men lånade av en vän för länge sedan. Jag ritade av detta mönster, men det har så klart blivit liggande. Som tur var så hade jag faktiskt ritat flera storlekar, jag känner mig själv. Den största storleken är 92, och det var nu eller aldrig. Iden har jag haft länge. Tyget är svart bommulschambrey från S&S. Stickningarna syns lite dåligt på bilden, men de är gröna. Dragkedjan köpte jag på Syfestivalen i vintras, det är sån man köper på metervara och själv sätter på kläppen. Jag köpte ett lass för att de är så mjuka och för att kläpparna är så snygga. Jag valde en med kula. Jag vill att dragkedjan ska synas, så jag har inte sytt in den. På fickan ville jag brodera något, men allt jag gillade var för stort. Till slut hittade jag en buss, och det bör nog falla i god jord. Bussen är grön, men jag hade velat ha den mera limegrön. Så det är väl det enda som jag är lite missnöjd med. Jag har gjort en hel del ändringar i mönstret. För det första så var det en lucka i baken, för blöjbyten. Men det ville jag inte ha så det tog jag bort. Sedan var det en linning i midjan som jag tog bort av slöhet. Slutligen var det resår i benen på bakstycket, men det har jag också skippat. Lillebror är som sagt inte hemma, så jag kan inte prova än.

Och så avslutade jag en blus till Storasystern. Den har blivit liggande ett tag, eftersom jag fastnade vid kragen. Även detta mönster är från Ottobre, och jag fattade verkligen inte hur jag skulle göra. Det irriterade mig, för nog har väl jag sytt kragar förut? Varför gick det inte denna gång? Men när jag sytt Lillebrors dress, med krage, så kom jag ihåg hur man kan göra. Och så sket jag i beskrivningen och löste det på mitt eget sätt i stället. Kanske inte riktigt lika snyggt, men jag blev i alla fall klar. Det är inte säkert att hon kommer att vilja ha den... Tyget är i alla fall en rolig stuv som jag hittade i Stockholm i vintras. När jag varit på Sidencarlsson och köpt tyg till brudklänningen, kom jag ut och på andra sidan gatan stod en stor skylt "Tyger utförsäljning". Det mesta var inte så mycket att ha, eller mest inredningestyger som jag inte ville ha. Men detta var lite kul tyckte jag. Det är en blandning av linne och viscose. Känns inte som att det kommer att skrynkla sig. Jag tror Storasystern blir jättesöt i den. Nu funderar jag på något att matcha med.

Sommarblus

Senaste projektet, en sommarblus till Storasyster. Tyget kommer från Stoff & Stil och mönstret från Ottobre nr 1/2006. Jag har använt mönstret två gånger tidigare och gillar det jättemycket. Jag är visserligen nöjd med resultatet, men märkte ändå att jag inte riktigt hade tänkt igenom det hela innan jag satte saxen i tyget. Jag tog ett tyg jag tyckte om, och ett mönster jag tyckte om. Både mönstret och tyget är fullt av detaljer, som gör att det blev lite rörigt. Eller rättare sagt så försvinner de fina detaljerna i modellen till stor del, på grund av det brokiga mönstret i tyget. Planen är att sy ett par sommarbyxor i det rosa tyget som kan passa till.