Det blev till att snabbt inhandla en ny kamera. Bara en dryg vecka efter inbrottet skulle vi ju åka till Rom. Eller Jom, som Storasystern sa när vi var där förra gången, för ganska precis sex år sedan. Då åkte vi med Mormorn, Morfarn, Morbrorn och Mostern. Storasystern satt på Morfarns axlar när vi svänger ut på Piazza del Quirinale och ser Peterkyrkan och hon utbrister; TITTA Moffa! Jom! Numera kan Storasystern säga hur fina R som helst, men Jom heter det ändå eftersom Lillebror ännu inte behärskar konsten.
GUD så skönt det var att få åka bort en stund från allt. Från ett länsat hus, från november (eller mörv?), från mörker och enstaka plusgrader, från grus och galonisar. Vi tog helt sonika på oss sommarkläder och huttrade lite på perrongen på väg till Arlanda, och fick njuta av 17 grader och sol i fyra dagar. Vi har mött historien, ätit pizza, ätit glass, ätit pasta och gått, gått och gått. Helt otroligt vad barnen har klarat av. Visst, det gnälldes en del i omgångar, men med god planering och lite tålamod tycker jag inte att det var illa alls. Och barnen uppskattade staden, trots att vi inte gjorde några särskilda barnaktiviteter.
Första två dagarna (den första var bara halv), klarade vi av klassiker som Colosseum, Spanska trappan, Fontana di Trevi mm. Det mesta hade Storasystern och jag redan sett en gång, men det är sånt som måste ses. Andra dagen kikade vi på en udda pyramid, promenerade upp på Aventinen och kikade på utsikten genom ett nyckelhål, pallade apelsiner som var det absolut suraste vi någonsin smakat, strosade igenom Travestere, satt på en piazza i solen där Maken läste guideboken och barnen spelade lite telefon och jag kunde verkligen inte göra annat än att bara sitta, sippa på glas vin och tanka D-vitamin. Vi gick längs Tibern och nedanför Capitolium fick barnen resans och troligen mitt livs dyraste glass. Men vem bryr sig?
Jag har shoppat lite. Jag köpte mig en hatt redan första dagen. För inga pengar alls kändes det som. Min plan var att köpa en ny hatt varje kväll, men det blev inte så. Däremot letade jag faktiskt upp hela fyra stycken tygaffärer. Min italienska är ju lite rostig (läs obefintlig), men jag googlade på tessuto och Roma och hittade ett helt gäng. En vänlig servitör lärde mig ordet för heminredning och de butikerna struntade jag i. Ett par av butikerna var välsorterade, men jag var inte på jakt efter något särskilt och då blir det lätt lite svårt när det är så mycket. Men i den sista butiken, som också visade sig ligga bara ett stenkast från vårt hotell handlade jag lite rolig ulljersey. Jag fattade att 50% var ull, men resten har jag ingen aning om vad det är. De känns i alla fall väldigt härliga, och kommer att passa utmärkt till lite vinterklänningar. Det blev också en bit blommig viscosejersey och en bit röd jersey med helt underbar lyster som inte alls kommer fram på bilden. Inte en färgen känns hel rätt. Försäljaren sa att det var 100% bomull, men jag är tveksam. Härligt är det i vilket fall som helst. Jag är väldigt nöjd och glad över att jag lyckades hitta lite tyg ändå. Och att familjen kunde gå i förväg till hotellet och jag fick en stund för mig själv där inne.
Rom är en helt fantastisk stad. Jag glömde visserligen att slänga ett mynt i Fontana di Trevi, men jag hoppas ändå att jag kommer att åka tillbaka någon gång. Jag har mycket på min lista som jag skulle vilja se, men ännu inte har hunnit på de två gånger jag varit där. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att åka dit helt själv, bara för att få göra precis det jag vill, när jag vill det och hur länge jag vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar