Jag erkänner att jag hängde upp den första julstjärnan redan tidigt i november. Sen har det kommit lite mer efterhand, främst belysning. Det är så mörkt i november så varför vänta? Vi behöver allt ljus och mys vi kan få vid den här tiden på året. Nu är det äntligen december och helt legitimt att julpynta. Så i helgen gjorde jag ett ryck med lite tomtar och annat plock. Jag älskar verkligen att julpynta. Jag önskar att jag hade mer pynt och mer plats att pynta. Men snart är det dags att ta in granen, och där får jag verkligen pynta. Massor med grejer ska det vara i granen. Och stor ska den vara.
Här är vår skräphörna. Föreställ er högar med post, gamla tidningar, pyssel från dagis och skola, leksaker, böcker, datorer, telefoner, skräp och allt sånt som hör vardagen till. Det hamnar här under vår spiskåpa i köket. Nu har jag röjt och nu vågar man faktiskt tända ljus här om man vill. Och skulle vi vakna och frysa en morgon så kan vi till och med tända järnspisen nu.
Storasystern och jag letade efter ljusstakar och det ledde till att vi tömde hela jullådan och passade på att rensa lite också. I botten dök tomtar och äpplen tillhörande en gammal Toarpskrona som jag har gjort mig av med. Det är ju inget fel på tomtarna, och eftersom jag tycker att jag har för lite pynt så fick de följa med in och hamnade på spiskåpans kant.
Mina favoritgardiner kom upp. Dessa köpte jag som stuv på IKEA när jag var student. Och jag har satt upp dem varje år, vart jag än bott, sedan dess. Vi har inte särskilt många gardiner hemma. I det här fönstret i köket hänger inget resten av året. Det har liksom aldrig blivit av. Gardiner är så tråkigt att sy. Och så tänker jag att jag vill släppa in så mycket ljus det bara går. Hur som helst så får julbockarna hänga här över jul. Jag blir lika glad av dem varje år.
En broderad brödkorg som jag aldrig använder eftersom den är för ranglig, för hög, för skrynklig. Men nu strök jag den och den passar ju utmärkt till förvaring av vår glöggsamling. Jag erkänner att vi hittade en gammal flaska glögg i skåpet redan i början av november då vi tjuvstartade glöggsäsongen. Ett gäng flaskor har det blivit sedan dess då hela familjen gillar glögg och alla gillar att testa nya sorter. I fönstret har jag en gammal julstjärna från 70-talet som hängde i mitt rum när jag var barn. Jag älskar ljuset den ger.
Adventskalenderar vill barnen ha. Det var gammelmormor som började. Nu orkar hon inte fundera ut saker längre, men vi hjälper henne att handla och hon slår in. Barnen är glada. De har varsin broderad kalender som egentligen hör till, men de går ändå inte att hänga upp med allt på så i år har barnen lagt alla paket i ordning på bänken i helgrummet. Till Storasystern krävs lite tankeverksamhet för att få till bra paket. Lillebror får för andra året en legobyggsats där han får några nya bitar varje dag.
Tänk att två plastgrangirlanger med ljus i kan ge sådan stämning! Jag köpte dem billigt på Rusta för flera år sedan och jag älskar dem. Jag kommer i håg att jag köpte en, men att den inte räckte långt, så jag fick åka tillbaka och skaffa en till. De funkar fint fortfarande båda två. Varje år tänker jag att vi måste fixa någon bra lösning för sladdarna, för nu ligger de tvärs över verandan och man snubblar över dem om man inte ser upp. När snön kommer brukar sladdarna begravas, och sen får girlangerna sitta uppe tills det töar igen. Nu vill jag ha lite snö!!
1 kommentar:
Helt rätt med julgardiner, för vintern är den årstid då det blir mörkare om man drar upp/undan gardinerna...
Roligt med tradition och nostalgi också, särsklit kring julen. Eller är det bara då det känns okej att vara nostalgisk för många...?qual ryVEach
Skicka en kommentar