torsdag 6 december 2012

Häng vare här!

I somras var jag på besök hos goda vänner i Skåne. På kvällen efter middagen kollade jag av Facebook och i gruppen Sytokar såg jag ett inlägg om en tygaffär i Löberöd som sålde så otroligt billig jogging. 15 kr/m. Jag hade sett inlägget tidigare, men då befann jag mig ju någon helt annanstans och hade inte reflekterat nämnvärt över det. Men så slog det mig plötsligt och med kraft att jag ju faktiskt befann mig i Skåne. Och när jag frågade min vän vart vi befann oss i förhållande till Löberöd, så visade det sig att vi bara var två mil från all denna superbilliga jogging. Sagt och gjort, två familjer med sammanlagt 5 barn, varav en spädis, fick helt enkelt ta en liten tur till Ankis tyger i Löberöd och äta glass i regnet medan jag shoppade loss. Och som jag shoppade. När tyget kostar 15 kr/m är det ju liksom löjligt att tjafsa om decimetrar. Det var mer "ska jag ta 2 eller 4 m av det här tyget...?" Tygerna var enligt Anki ett restlager från Danmark som hon kommit över, och jag skulle nog säga att det var från det glada 90-talet, med tanke på färgerna som var väldigt pastelliga. Till slut köpte jag 4 m korallrosa, 2 m turkos och en bit vit jogging. Sen blev det också en hel del mudd och en snutt vävt bomullstyg på hennes rea. Tanken var redan där och då att jag skulle sy en One piece till mig själv. Jag som är så frusen på vintern och mitt hus som är så kallt, det vore ju perfekt för mig. Och så kanske till barnen också, eller i alla fall Lillebror. Maken tvekade länge när jag undrade om inte han ville ha en han med, men jag tror inte han vågade.

Jag köpte mönstret på Stoff&Stil. Hörde mig för och storlek M borde passa mig bra. Jag brukar inte köpa S&Ss mönster eftersom man bara får en storlek, men den här gången kändes det väldigt bra att slippa rita och klippa mönster. Jag klippte till hemma innan syträffen, och den blev ihopsydd redan första dagen. Jag hade med mig en hel påse med dragkedjor, men det slutade med att jag bytte till mig en vit av en vän. Vitt kändes bäst. Sen fick jag byta till mig en snutt av Gekkos sicksackrandiga i svartvitt att fodra luvan med. Jag tycker att det blev väldigt bra, tar udden av korallen lite grann. 


Men storleken, ja, den var lite stor skulle jag allt vilja påstå. Jag hade gott och väl kunnat ha en S. Men Storasystern konstaterade nöjt att det var rejält med häng, och så ska det vara. Problemet är att benen är för långa, och har jag inte strumpor på mig så försvinner fötterna in i benen och jag kliver på dem. Jag måste minska resåren i benen helt enkelt. 


Och när jag på fredagen skickade en bild av mig själv i min nya OP till Maken fick jag direkt till svar; "Precis en sån vill jag också ha, fast svart. Och lite mindre..." Jaha, säger han det så får han banne mig stå för det. Svart jogging är inhandlad och julklappen för i år säkrad. (Han läser inte min blogg, så jag kan lugnt skriva det här.) Även ungarna ska få varsin tänkte jag, de har snart vuxit ur de som vi köpte i vintras.

2 kommentarer:

Jes sa...

Den ser riktigt bekväm ut :) Jag har ju haft lyckan att va med när den tillverkades, nu inser jag att jag skulle ha provat den :)

Pyssel på Torp sa...

Jag tar med den på nästa syträff så kan du prova då. :-)