Bråkande ugglebodys

Det är ju så himla lätt att haka på när det kommer nya tyger och nya trender. När ugglorna kom fanns ju inte mycket annat, så det var inte svårt att haka på då. Jag var dock inte så förtjust i att det var vit botten på dem, och hakade på trenden med att färga själv. Det var inte riktigt min grej, varje gång jag färgade så blev det inte riktigt som jag hade tänkt, så jag gav upp det ganska snart. Jag gillade inte ugglorna så mycket heller, så de har blivit liggande på hyllan. Men nu hade de legat till sig tillräckligt länge och de fick åka med i min klippabodyiver. Tre storlekar, 62, 68 och 74. Riktigt fina tycker jag att de blev, med vita kantband.

Men dessa sydde jag på Långfredagen, när det mesta gick mig emot. Självklart lyckades jag kvadda en av dem genom att klippa ett litet hål i bakstycket på den minsta. Aaaaaarrggghhhh, vad arg jag blev. På Påskafton hade jag mycket bättre flyt och jag sydde ändå klart den. Tänkte att det kanske kunde gå att laga och jag kunde sälja den till lägre pris eller något. Även om det inte kändes lika kul. Men så kom jag på att jag ska nog brodera något på den. Hålet sitter på rumpan, och kunde det inte vara lite kul att brodera en liten liten nyckelpiga på den? Jag vill inte brodera något som smälter in och kanske syns dåligt, utan något som verkligen syns, så att det ser ut som att det ska vara där. En röd. Det ska jag nog göra.