Presentvantar

Det var inte bara julgransdressen som bidrog till ett par sena kvällar den här veckan. Förra året sydde jag vetevärmare till personalen på Lillebrors dagis. Det var ingen annan som dragit igång något, kom jag på några dagar innan lucia och alltså bestämde jag mig för att sy något i år igen. Vantar fick det bli. Mönstret har fått från Bibbis textil. Sagt och gjort, jag tog ett tyg jag hade på hyllan, djungel fick det bli. De är fodrade med fleece. Ett par vantar går ganska fort att sy, men jag skulle sy sex par. Det gick hyfsat fort att att sy ihop, men var lite pill när jag vändsydde dem med mudden. Jag tycker att de blev jättefina och det verkade som att de blev en mycket uppskattad present. Jag är väldigt glad att jag hann med.

Glad lucia!

Lucia idag. Förra året paniklimmade jag vita prickar på en brun tröja till Lillebror som ville vara pepparkaksgubbe, som sen visade sig vara ickepermanent lim så att han tappade alla prickarna en efter en. I år var jag lite mer ambitiös, men inte ute i så mycket godare tid. Lillebror ville vara julgran, det har jag vetat i veckor. Jag klippte faktiskt till kläderna redan i helgen. Från början hade jag velat ha en mörkare grön färg, men det här tyget låg på hyllan och det kändes bra att använda det som fanns hemma. Och nu är jag jättenöjd med färgen till slut. Men satte mig att sy först i onsdags, dvs två dagar innan i stället för en. Jag hade en idé och jag genomförde den, men jag satt vid halv ett i natt och sydde på stjärnan på luvan så idag är jag lite trött.

Flaggor tycker jag att det ska vara i en julgran, så det valde jag att sy dit. Nordiska flaggor är ju förhållandevis enkla att sy och ligger nära till hands, lite roligare än bara svenska flaggor också. Men jag glömde visst Danmark! Förlåt mig Danmark, men när jag kom på det så orkade jag verkligen inte sy fler flaggor. Dessutom klippte jag till dem så att det skulle vara lagom med fyra på rad. Jag sydde fast korsen på flaggorna innan jag sydde på dem på tröjan, tyckte det var lite smidigare. På Norge och Island använde jag vit tråd när jag sydde fast korsen, så fick jag de vita linjerna automatiskt. Sen var jag så noggrann, att jag faktiskt bytte tråd på varje flagga när jag sydde fast dem runt om. Så på den svenska till exempel är det blå tråd runt de blå partierna, och gul tråd över korset. Pilligt men det blev snyggt. Och så lite julkulor på det, det fick räcka. det var nog med jobb ändå. 

Byxorna är utan applikationer, jag tänkte att de kan ju vara bra att ha vid andra tillfällen också, och med andra tröjor kanske. Precis som med pumpakostymen så gillar jag att sy så att de kan användas som normala kläder också. Lillebror har älskat sin pumpadress och går med den titt som tätt. Jag räknar med att det kommer att bli det samma med denna. Bakstycket fick se lite annorlunda ut.

Och så en luva till det. Lillebror kom själv på att det skulle vara en stjärna i toppen, även om jag också hade tänkt det så. Han var jättenöjd med kläderna och han var otroligt söt. Luciatåget var det sista på dagis för oss, och det kändes nästan lite vemodigt. Det är något alldeles speciellt med luciatåg på dagis. 

Snöflingor

Jag köpte Allt om Handarbetes jultidning på Syfestivalen i oktober. Det fanns mycket kul i den och jag hoppas att jag ska hinna med några till saker i år. Men jag har i alla fall hunnit virka några snöflingor som fanns med i tidningen. Jag blev väldigt inspirerad så jag googlade fram lite fler olika flingor. Mönster hittade jag här, här, här och här. Jag har stärkt flingorna i trälim utrört i vatten. Hittade en tunn tunn genomskinlig tråd ute i syrummet som jag har använt för att hänga upp dem med. Tråkigt att fota när det är mörkt, men jag är ju inte hemma när det är ljust i veckorna. Det är knappt det är ljust alls nu. Men snart vänder det!

Blomsterfägring

Tja, nu är det snart så mörkt som det bara går, men det växer och gror där hemma ändå. I ett led att äta mindre färska grönsaker av miljömässiga skäl, har jag börjat grodda lite. Jag har redan tryckt i mig en stor burk med alfalfagroddar. Tyvärr var det ingen annan i familjen som gillade dem, så jag fick frossa själv. Nu har jag finfina ärtskott som ingen annan heller gillar. Solrosskotten har inte grott lika bra, de grodde långsammare och deras rötter har nog lite svårt att nå ner till vattnet. Jag tror det bara beror på mig. 

En julstjärna har jag unnat mig. Än så länge är den fin. Jag vattnar dåligt och de brukar torka ut och tappa lite blad och sen ser de jätterisiga ut. Så därför får det bara bli en om året. Det normala i vårt hushåll är att vi inte har växter som behöver vattnas oftare än var fjortonde dag. De flesta krukväxter jag har är en och samma gröna bladväxt som har den fina egenheten att den talar om när den vill ha vatten. Då ser den lite trist, blek och grå ut, och blir genast fin igen så fort den får vatten. Mycket sympatiskt.

Något mer som faktiskt funkar hemma hos oss är orkidéer. Första gången jag fick en tänkte jag hur sjutton ska jag kunna hålla liv i den här. Men det var inte svårt alls. De ser ju lite trista ut när de inte blommar, men det får vi verkligen igen nu. Den här fick jag för några år sedan av Makens mormor i födelsedagspresent, och den blommar helt otroligt nu. Nu när det är så mörkt.

Jag har en till blommande krukväxt, som jag dessvärre glömde fota, och det är en hibiskus som jag fick av en vän i inflyttningspresent. Den ska tydligen vara skott från någon riktigt gammal planta. Den ser inte mycket ut för världen, och av och till tappar den nästan alla blad. Ett tag hade den bara tre stycken. Men den blommar! Som bara den. Ett tag i somras räknade jag till 15 knoppar på den lilla skrangliga plantan. För tillfället verkar den trivas bra och har många blad. Och en ny knopp är på väg också.

Förbättringar

Ja, nu har jag ju lärt mig att i stället för att vara missnöjd med något jag sytt som då bara blir hängande i garderoben, faktiskt göra något åt det. Jag har ju den här hösten fixat till flera klänningar som inte passat bra och därför inte blivit använda. Och nu har jag fixat till två till. Den första klänningen sydde jag till jul för två år sedan. Den har visserligen passat ganska bra, men jag använde ett tröjmönster och förlängde och den blev lite bubblig på en del ställen. Det har jag nu åtgärdat med två insnitt i ryggen. Sen var detta också ett sånt där projekt där jag liksom anpassade längd, i det här fallet på ärmarna, till hur mycket tyg jag hade. Och vilken konstig längd det blev. Jag tänkte nog att det skulle vara skönt med lite längre ärm eftersom det blev en vinter/julklänning. Men den var inte smickrande alls, fult helt enkelt. Men nu har jag klippt av dem och fållat i en mer normal längd. Så nu vill jag återigen ha den på julafton.

Den andra klänningen sydde jag ju nyss. Jag har haft den på mig ett par gånger, men kommit fram till att den är lite för stor, och lite för lång. Så återigen sydde jag insnitt i ryggen och jag klippte av och fållade på nytt. Annars gillar jag ju den här klänningen jättemycket, den är otroligt mjuk och skön.

På den första klänningen blev insnitten så där, det rutiga mönstret gör att de syns väldigt bra och de är inte symmetriska. På den andra klänningen märks de inte mer än att klänningen sitter mycket bättre.

Två pärlor

Jag brukar ju normalt sett inte lägga upp bilder på barnen i bloggen, men idag gör jag ett undantag. Jag har gjort två tavlor av mina pärlor, av pärlor. Jag har ett program i datorn som pixlar upp foton i 30 bestämda färger, och ett bestämt antal. Sen finns tillhörande pärlplattor och pärlor i dessa 30 nyanser. Sen är det bara att sätta sig och pärla. Jag upptäckte att det var lite klurigt att hitta en bra bild. Det var inte att bara ta vilken bild som helst. Bäst resultat fick jag med en mörk bakgrund, ljus bakgrund fungerade inte alls. Sen tycker jag inte heller att resultatet blev bra med för små motiv, till exempel på båda barnen tillsammans eller helfigur, då blev det för litet för att det skulle bli bra och synas vem det var ordentligt. Så porträtt med mörk bakgrund var det bästa. Tavlorna har legat ett tag medan jag letat efter en bra ram. Men så hittade jag en på Clas Ohlson, med tillhörande passepartout, i förra veckan och jag fick äntligen upp tavlorna på väggen. Jag tycker att de är supercoola och jättefina.

Lite kuriosa är att man på bilden tydligt ser att det var idioter som tapetserade det här huset innan vi flyttade in. Tapeten går i grått och silver med stora löv på. Inget större fel på den egentligen mer än att jag inte tycker att den passar i vårt 1800-talstorp, men det är ju min smak. Däremot har de satt tre våder längs hela väggen upp och ner! Majoriteten av våderna sitter som på tavlornas högra sida, med bladens spetsar uppåt och skaften nedåt. På den vänstra sidan sitter en våd åt andra hållet. Jag fattar verkligen inte hur det är möjligt. Mönsterpassning, hört talas om det? Tog man aldrig ett kliv bakåt och tittade på resultatet? Och såg man det verkligen inte, eller såg man det och sket i det? Jag vill tapetsera om...

Små änglar

Åh, vad de här änglarna var roliga att göra. Jag köpte vingarna på Syfestivalen för säkert två år sedan, och som så mycket annat blev de bara liggande. Tidigare i veckan plockade jag in min låda med pärlor för att faktiskt ta tag i detta. Jag tänkte att Storasystern och jag kunde göra det tillsammans, men när jag väl kom till skott så var det en kväll framför TVn när hon hade lagt sig. Jag tänkte bara testa. Men den lilla rackarungen är kvällsmänniska precis som jag och har den senaste tiden inte kunnat somna förrän framåt 10 på kvällarna. Så hon kom upp till mig och vi gjorde änglarna tillsammans. Det var så mysigt. Och de blev så himla fina. Enkla och snabba att göra, men jättefina. Jag tror att de kommer att hamna i granen, men egentligen är det lite synd. De är så små så jag är rädd att de inte kommer att synas. Borde hitta någon bra gren i skogen och hänga dem i så att de syns ordentligt. De går ju också bra att ha som hängsmycken. Sen fick jag rensat och städat i min pärllåda också vilket var väldigt skönt.