Veckans återbruk

Nej, jag orkar inte mer idag. Men jag har i alla fall plockat fram två bjärta skjortor som ska bli trasor och sedan ett hemligt projekt. Jag fick ett gammalt utklipp ur en tidning av min mamma, från förr. Det får räcka för idag.

Bodys

Jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt att sy bodys. Har inte tänkt på det på länge, men i helgen blev det ju en del sydda, och det var roligt. Det är dock inte riktigt lika roligt att blogga om dem, så alla får hänga med i samma inlägg. Det har varit roligt att klippa och sy den senaste tiden, för jag har varit väldigt spontan. För det första har jag gjort slut på en massa snuttar. För det andra så fick maskinerna styra mitt tygval. När jag hade en färg i maskinerna kollade jag runt och såg om jag hittade något tyg som funkade med just den tråden, och klippte utifrån det. Det var roligt. Och vad med tyg jag gör slut på nu, det känns underbart. Jag har haft (jag har nog fortfarande) ohälsosamt mycket tyg.

Lila kaniner som blev supersöta med lila kantband. Det med grön botten har jag färgat själv. Omlottbodyn är i storlek 50 och jag lyxade till det med rosa knappar.

Det sista av både bin och rådjur.

Giraffparad

I helgen har jag massproducerat. Det är inte klokt vad mycket jag har fått gjort på lite tid. Det är förberedelser inför marknad nästa helg som gäller. Giraffer i långa rader. Jag satsar på lite sommarlinnen, men i de allra minsta storlekarna fick det ändå bli långärmat. Den största storleken är ett linne i 104, tyget var snedtryckt så några stora grejer var uteslutet. Men detta funkade bra.

Bra post

Jan Berglin, min absoluta favorittecknare, definierar en bra dag och den ska innehålla bra post. (Här är en länk till en seriestrip av Jan, inte den aktuella, men för att visa vem han är. I perioder går det inte en dag utan att jag upplever en situation som han har fångat.) Bra post är enligt honom, och håller fullständigt med, ett glansigt magasin, ett brev med riktiga frimärken och en grönskimrande postgiroutbetalning. Idag fick jag det här paketet, och även om det bara var en av tre så tycker jag att det faktiskt räckte för att definieras som bra post. Storasystern fick ett kalaskort också.

I paketet låg den här boken som jag hade beställt och köpt begagnat genom Bokbörsen. Det var en av böckerna som jag lånade på bibblan i förra veckan och fick långlån på över sommaren. Men jag skulle vilja brodera samtliga mönster i den här boken och det är mycket tveksamt till att jag skulle hinna med ett enda under sommaren, långlån till trots. Så när jag hittade den på bokbörsen för 50 kr slog jag till direkt. Nu måste jag bara skaffa mig någon lämplig möbel som behöver kläs om. Men någon brådska har jag inte, för nu har jag boken.

Prosit!

Det är någon som nyser här hemma. Det är pollentider och vi lider. Jag själv väntar till sommaren med min snuva, jag är allergisk mot gräs. Men det finns andra i familjen som har det jobbigt nu. Så då passar ju lite näsdukar bra. Jag läste en blogg där familjen slutat använda hushållspapper. I stället använde de handdukar, trasor, näsdukar, som ju kan tvättas om och om igen och på så vis minskar de lite på sopberget. Hon hade gjort en intressant uträkning om kostnader och miljöpåverkan där hon tagit hänsyn till tvätt och tvättmedel, väldigt intressant tycker jag. Tyvärr minns jag inte vilken blogg det var, det här händer mig hela tiden. I vilket fall som helst blev jag inspirerad, och när jag stod med resterna efter den randiga pyjamasen insåg jag att tyget var ju som klippt och skuret för näsdukar. Sagt och gjort, klippte och skar och fållade, och vips hade jag en hög med näsdukar. 

Makens första reaktion var att rynka på näsan. Han tyckte det var lite äckligt. Jag kan väl erkänna att det tar emot lite att inte få slänga snoret direkt. Men jag är villig att testa, och han tystnade när jag påpekade att papperstrasorna han brukar ha i fickan inte är det minsta mysiga de heller. De här kommer i alla fall att hålla bättre och vara snyggare. Nu ligger de beredda i badrummet på näsdukshyllan, redo för snuva.

Mössgalna

Mina barn har blivit lite mösstokiga. Storasystern ville ha nya mössor (i maj?) och sydde den här för ett tag sedan. Redan då sa hon att hon ville ha två stycken, men vi hann bara sy en den kvällen. Härom dagen gick vi ut igen för att sy den andra. Lillebror hängde med och han ville också ha två nya mössor. Klart ungarna ska få mössor om de vill. De valde tyger. Jag sydde en av de blå, men sen sydde Storasystern den andra blå, den rosa och den lilla gröna, i princip helt själv. Tyvärr blev Lillebrors mössor för små enligt honom, så ikväll var jag ut och sydde en till grön som nu passar.

Lillebror valde det blåblommiga tyget, och det var inte ultimat för en mössa tror jag. Det är ett slags joggingtyg, så det är lite stummare än jerseyn. Å andra sidan är det lite tjockare och passar säkert ganska bra på vinter. De gröna mössorna är i alla fall perfekta vår/sommarmössor. Hittills i vår har det ju verkligen varit läge för mössa, men jag hoppas det blir ändring på det snart.

Veckans återbruk

Till veckans återbruksutmaning bidrar jag med lite trädgårdsfix. Förra året odlade jag tomater från frö för första gången i mitt liv. Jag lärde mig en massa saker som jag har gjort bättre i år. En sak som jag lärde mig var att plantera plantorna djupt när man planterar om, för plantan sätter rötter från stammen. Förra året blev mina plantor väldigt långa och rangliga. Jag for och köpte blompinnar. De blev snabbt för små och jag åkte och köpte längre blompinnar, som också blev för små. Köpa, köpa, köpa. Men så gick jag och pratade med min granne om att passa mina tomater under semestern, och hon stagade ju upp sina med pinnar från skogen. Vilken otroligt enkel lösning, och så dum jag kände mig som hade sprungit iväg och köpt pinnar när jag har hur många som helst runt omkring mig.

Här har mina blomsterbönor äntligen fått flytta ut i en större kruka och fått lite bättre stöd än en gardin. Eller ut och ut, de kommer nog att få stå inne ett tag till, men de har i alla fall fått mer plats för rötterna. Jag har hört att bönor vill har varmt om fötterna och i natt var det frost. (Två solrosor och en klockranka strök med...) Jag borde ha planterat om dem för länge sedan, de stod i varsin toarulle (också återbruk, men det har jag ju skrivit om tidigare). När jag skulle lyfta upp dem upptäckte jag att rötterna letat sig ut i botten och upp i de rullar med jord som stod bredvid. De försökte verkligen säga mig något. Jag var nog lite för ivirg när jag frösådde i år...

Nu slipper blomsterbönan klättra i gardinen.

De otroligt vackra blomsterbönorna, svarta och lila.

Just de här pinnarna har jag sparat från förra årets tomatodlingar. De låg så fint upphängda i taket i boa. Annars har jag en hel hög med gamla pinnar och ris bakom boa också att ta av, men det var ju smidigt att det var klart.

Vi har också byggt en sandlåda till barnen. Eller vi och vi, det var min idé, men inte jag som genoförde den. Det gjorde Maken och Barnen. Vi har pratat om en sandlåda sedan vi flyttade hit, och det var väl på gränsen att barnen är lite för stora för det kan man tycka. Men det har visat sig vara en god investering, barnen leker som bara den och gräver och grejar. De var ju och grävde i mina odlingsbänkar och i potatislandet, så de behövde nog något eget. Virket är skräpvirke av olika slag som vi hade hemma. Med rödfärd på så ser det ju hur bra ut som helst.