Och det var så här jag tänkte

Det var den här tavlan jag hade tänkt på så länge. Och som jag skulle använda abborren till. Min mor har en vän som har en sådan här tavla. Inte korsstygn, men med en abborre och texten "Är du ledsen, stek en abborre". Om jag minns rätt så hade hon själv fått idén från en tavla hemma hos hennes morfar eller något ditåt. Den har alltså gamla anor. Och jag tycker att den är underbar. Jag är helt övertygad om, att om jag var ledsen, och stekte en abborre, så skulle det kännas lite bättre. Jag är toppennöjd med tavlan. Jag valde lite annorlunda färger än på mobilfodralet. Och jag spenderade en halv kväll med att leta typsnitt på nätet. Jag hade inget rutnät att testa på själv. Men till slut hittade jag ett som funkade och som jag är mycket nöjd med. Dessvärre måste jag göra ännu en innan jag kan få hänga upp den på min vägg. Medan jag broderade kom jag på att den också var en prefekt present till min far som fyllde år i förra veckan. Han blev mycket glad för tavlan, så det var en riktig fullträff precis som jag misstänkte att det skulle bli. Så nu ska jag bara göra en till mig själv också. Hade tänkt pyssla med det i bilen hem från stugan, men så packade jag ner min aidaväv så att jag inte hittade den. Typiskt. Och nu när jag hemma igen och våldsamt sugen på att sy igen, så det blir kanske inte gjort i brådrasket. Fördelen är att det är ett litet broderi och tar inte så lång tid ändå.