Och så en till

Den sista födelsedagspresenten till Storasystern. Hon fick en ny cykel. Vi bytte in den gamla och hon fick följa med och välja ut en ny. Inom vissa ramar förstås. Hemma hos oss kan man inte cykla så värst långt. Det är vår lilla grusväg, man kan cykla ner till grannen längst bort och sen tillbaka. Men det gör Storasystern glatt. Och så cyklar hon och hämtar posten. I höstas klagade hon högljutt på att sadeln var blöt när det regnat, och hon önskade sig ett vattentätt sadelskydd. Det var höst och sen kom vintern och cykeln hamnade i förrådet och jag glömde bort att jag lovat att sy ett. (Visst, man kan ta en påse också, men hur snyggt och kul är det...) I den här familjen firar vi gärna aftnar och således firade vi Storasysterns födelseafton med att åka och köpa ny cykel. Väl hemma igen gick jag ut i syrummet när alla barn somnat och svängde, förutom OPn i tidigare inlägg, även ihop ett sadelskydd till nya cykeln. Det var ett riktigt hastverk, men det blev riktigt bra tycker jag. Vintern kan få hänga kvar ett litet tag till tycker jag, men Storasystern längtar efter våren nu.