Stickad klänning

Det här har varit min dröm länge. Att sticka en bommulsklänning till Storasystern. Jag såg en regnbågsfärgad i en blogg för länge sedan som var så fin, men tänkte att det skulle ju ta en evighet att sticka. Jag såg inte att jag skulle kunna genomföra det. Men det var nog i den vevan som jag bestämde mig för att om jag aldrig stickar så blir jag ju aldrig bättre. Så jag började sticka mer. Jag började med något enkelt med inte alltför tunt garn och smala stickor. Det blev en pippitröja till Storasystern den gången. Sedan kastade jag mig över andra projekt som den här och den här koftan. Sen har det rullat på. Att sticka är trevligt. Mitt problem är dock att jag sällar får till slutfinishen riktigt bra. Det ser så bra ut när jag stickar, men sen ska det sys ihop och stickas kanter och det är då det spårar ur för mig.

Nåväl, jag lät mig ändå inte hejdas när jag i höstas var på Stoff & Stil i Trondheim med några vänner. Vi gick där i flera timmar och jag slog till på det här mönstret som jag sett i katalogen och tyckt varit så fint. Även om jag försöker undvika rosa om det går till Storasystern, om jag får välja, så blev det ändå rosa garn. Jag gillar de här gammelrosa nyanserna och mina vänner hetsade mig att bryta av med någon helt annan färg. Självklart blev jag tvungen att köpa stickor också så att jag kunde börja sticka direkt. Väl hemma med påbörjad stickning så tyckte inte Storasystern att det var fina färger så klart. Det rosa kunde hon väl acceptera, men hon gillade inte det blå. Det vore ju tråkigt att lägga så mycket tid på att sticka någon som hon sedan inte vill använda. Men jag känner ändå att om jag just ska lägga så mycket tid på något så vill jag välja lite själv också. Och jag känner Storasystern väl, så jag var aldrig orolig egentligen.

Den här gången var jag så ordentlig att jag provstickade en bit innan jag satte igång. Det brukar jag aldrig göra, men så blir det ju lite knepigt med storleken också. Jag upptäckte att jag nog stickar lite löst, för min ruta blev mycket större än vad mönstret var anpassat till. Jag valde då att sticka storlek 6 år i stället för 8 som jag tänkt från början. Storleken har visat sig vara helt perfekt. Inte för stor, men inte för liten heller. Hon kommer att kunna ha den länge, det är ju en sådan modell.

Det är ju lite en sommarklänning och jag tänkte att jag hade vintern på mig för att hinna klart till sommaren. Men så bokade vi en resa till Kanarieöarna och helt plötsligt fick jag ett annat mål, i februari. Jag stickade och stickade och stickade för att bli klar. Och alla delar var klara innan vi åkte. Men då upptäckte jag att det var ju en herrans massa trådar att fästa och det tog en herrans tid. Sen tog det tid att sy ihop den också. Och slutligen skulle jag ju också sticka sprundet och halskanten. Så den hann inte bli klar till resan.

Sen var det ju det där med slutfinishen som jag så svårt för. Jag tyckte inte att sprundet blev bra. Jag började ändå med halskanten, och den blev inte heller bra, och då gav jag upp ett tag. Men surdegar brukar kunna ligga till sig, och när det var dags för långtur till stugan i påskas slängde jag med klänningen också. På vägen hem spenderade jag en stor del av resan att sticka halskanten. Det blev en hel del upprepning, men till slut blev jag faktiskt nöjd. Det är dock lite irriterande att jag följde beskrivningen exakt, men ändå blev halsen för stor tyckte jag. Repa upp, sticka om. Det var också svårt att sticka hela halsen i ett stycke, så till slut delade jag upp den i två omgångar, och sydde sedan ihop den i nacken. Det blev riktigt bra till slut. Och när halskanten var klar så såg ju sprundet helt plötsligt ok ut. Storasystern är mycket nöjd, med både färg och modell, och har redan börjat använda den trots att det saknas en knapp i sprundet.