Ett ordentligt ryck

Med irritation som energikälla vände jag det negativa till något positivt. Jag satte mig vid symaskinen rätt sent, efter att barnen somnat, och sydde med något som inte kan kallas annat än frenesi. Jag bara SKULLE blir klar. För förutom att jag var irriterad från början, så irriterade det mig att det låg en hel hög med UFOn vid symaskinen. Nästan färdiga grejer som behövdes.

Jag började med en klänning till Storasystern. Hon hade själv fått välja tyg denna gång, och det blev ett lila tyg med döskallar. Mönstret som jag har använt kommer från Ottobre, och jag har använt det en gång tidigare, men då som tunika. Nu förlängde jag mönstret lite så att det blev mer som en klänning. Jag gillar mönstret, med ringningen i halsen. Jag är inte så förtjust i det traditionella singoallamönstret med rynk i halsen. Här har jag ju ett ok (eller vad kallas det?), och sedan rynket utanför det. Jag tycker att det är jättesnyggt. I mönstret finns en dragkedja i nacken, men eftersom jag båda gångerna som jag har testat har sytt i elastiska tyger så har det inte behövts, vilket är skönt.

Till klänningen har jag sytt ett par korta tights i lila och grönrandig campan från Neanobelle som jag impulshandlade på Syfestivalen. Den är så himla fin och skön att jobba med, men jag tycker att den är alldeles för dyr egentligen. Till nedsatt pris på Syfestivalen går det bra, men det ska mycket till för att jag ska köpa den annars, tyvärr.

Jag testade ett nytt sätt att sy i resår i ärmsluten som blev mycket lyckat. Tidigare har jag bökat med att sy en smal kanal och sedan trätt in en smal resår och knutit. Pilligt och det har även hänt att resåren gått upp och lossnat. Jag läste en beskrivning i Ottobre, men den var inte heller bra. Men den ledde mig till att testa ett tredje sätt. Jag vek helt enkelt ärmslutet en gång, med resåren emellan och sydde direkt med sicksack medan jag sträckte resåren. Det blev kanonsnyggt. Kanske är det så här Ottobre menade att jag skulle göra också, men jag har i så fall inte fattat. Inga mer kanaler för mig i ärmsluten.


Jag testade också en ny söm att fålla med. Jag tror att det hade blivit snyggt att fålla detta tyg med CoverPron, men jag hade inte tillräckligt med trådrullar i rätt färg. Men denna fåll blev jag också väldigt nöjd med. Jag är helt enkelt väldigt nöjd med hela kitet. Dock meddelade dottern att hon inte tyckte att de matchande tightsen var snygga, och hon tog ett par andra i stället... Men men, hon vänjer sig nog.

Sen kastade jag mig över ett gäng med tights som legat klara så när som på resår i flera veckor. Hon behöver tights eftersom alla andra börjar bli för korta. Samtliga tyger kommer från Jofotex. De båda till vänster kommer att få matchande tröjor/tunikor till hösten, jag har tyger som ligger och som kommer att passa hur bra som helst.

Slutligen avslutade jag två t-shirts i landskapstyget. Det blev två likadana i samma storlek eftersom jag råkade klippa till två framstycken. Jag tänkte att jag kan ge bort den ena till Storasysterns kompis. Men detta är definitivt inget som jag är stolt över. Tyget är inte det vanliga landskapstyget, utan det som blev fel och trycktes på finribb. Usch vilket tyg att sy i. Det bara gled och drog och sömmar blev fula och jag är inte alls nöjd. Det känns egentligen inte kul att använda dem alls, än mindre att ge bort. Men just därför kommer säkert Storasystern gilla den. Nu är de i alla fall klara. Jag testade att fålla med baksida på Cover-sömmen, och det blev faktiskt helt ok. Även landskapstightsen är sydda i finribben och därför är jag inte helt nöjd med dem heller.