Knappar

För ett tag sedan bloggade jag om min farmors gamla knappburk. Som min mamma hade lagt beslag på. Detta läste så klart min kära mor, som jag ju vet följer min blogg, och jag har fått höra att jag skrev det... ;-) Men så var det dags för födelsedag här i veckan, min. Jag hade inte önskat mig något särskilt, men min älskade mamma hade kommit på bästa presenten. En egen burk med knappar som jag fick igår kväll! Hon hade satt upp en lapp på jobbet, knappar sökes, och fått ihop en tredledel av burken. Vid ett första ögonkast brukar inte knappsamlingar se så upphetsande ut, inte heller denna. Men vi hällde upp dem på en bricka och började rota runt, och där finns massor av roliga, fina, häftiga och vanliga knappar. Jag är helt frälst. Jag lekte ju med min farmors knappar när jag var liten, men jag hade glömt bort hur kul det faktiskt var. Vi satt halva familjen igår kväll och rotade och pillade bland knapparna. Det bästa av allt är att jag har mer att vänta. Mamma har även budat hem två kilo knappar på Tradera, som jag kommer att få nästa gång vi ses. Frågan är om burken kommer att räcka till?

Jag är i valet och kvalet om jag ska ha dem i burken eller om jag ska sortera knapparna. Det blir så fint när man sorterar dem i färger. Då blir det ju lite lättare att hitta något också när jag väl behöver en knapp. Men då förvinner å andra sidan det där roliga med att hälla ut hela burken och sitta och upptäcka.

Med i burken fanns även en gammal knapphålssax som jag inte lyckades fota med fokus.

Tack mamma, bästa födelsedagspresenten någonsin! Nu är jag officiellt knappsammare. (Också.)