Och det var så här jag tänkte

Det var den här tavlan jag hade tänkt på så länge. Och som jag skulle använda abborren till. Min mor har en vän som har en sådan här tavla. Inte korsstygn, men med en abborre och texten "Är du ledsen, stek en abborre". Om jag minns rätt så hade hon själv fått idén från en tavla hemma hos hennes morfar eller något ditåt. Den har alltså gamla anor. Och jag tycker att den är underbar. Jag är helt övertygad om, att om jag var ledsen, och stekte en abborre, så skulle det kännas lite bättre. Jag är toppennöjd med tavlan. Jag valde lite annorlunda färger än på mobilfodralet. Och jag spenderade en halv kväll med att leta typsnitt på nätet. Jag hade inget rutnät att testa på själv. Men till slut hittade jag ett som funkade och som jag är mycket nöjd med. Dessvärre måste jag göra ännu en innan jag kan få hänga upp den på min vägg. Medan jag broderade kom jag på att den också var en prefekt present till min far som fyllde år i förra veckan. Han blev mycket glad för tavlan, så det var en riktig fullträff precis som jag misstänkte att det skulle bli. Så nu ska jag bara göra en till mig själv också. Hade tänkt pyssla med det i bilen hem från stugan, men så packade jag ner min aidaväv så att jag inte hittade den. Typiskt. Och nu när jag hemma igen och våldsamt sugen på att sy igen, så det blir kanske inte gjort i brådrasket. Fördelen är att det är ett litet broderi och tar inte så lång tid ändå.

Visst nappar det

Det är nog två år sedan som jag såg att det fanns mobilskal till Iphone som man kunde brodera på. Jag beställde ett, så klart, från någon skum utländsk sida som visade sig fungera. Skal dök upp i brevlådan och mitt konto har inte blivit länsat heller. Men sen kom problemet. Jag ville ju så klart ha det absolut mest perfekta motivet. Jag googlade, jag ritade själv, men jag kunde inte bestämma mig för vad jag skulle brodera på mitt skal. Jag ville ha något personligt, som är jag, men som också kunde kopplas till mitt jobb, eftersom det är min jobbtelefon. Så ni kan ju gissa hur det blev, skalet har bara blivit liggande. Tills nu. Och då blev det en abborre. Inte alls just jag, och så långt från mitt arbete som man kan komma. Men jag tycker att det är en fin fisk, och jag hade ett mönster på en abborre som jag sparat till ett annat projekt. Och av en slump upptäckte jag att den var perfekt dimensionerad för skalet. Jag har för mig att broderiet kommer från boken Brodera mera. 

Det var jobbigt att brodera i gummi. Det gick ganska fort ändå, två kvällar och en dag på utflykt i bilen tog det. Men nu har jag jätteont i min högra arm. Jag vet inte om det är det som det beror på, men det ligger ju nära till hands. Sen hann jag så klart skaffa mig andra skal under tiden som det här bara låg, och det jag har nu är jag väldigt nöjd med. Så Maken fick mitt broderade skal. Fisken passar honom perfekt. Han har inga problem med att använda grejer jag syr till honom, men jag skulle gärna vilja vara en fluga på väggen när han kommer till jobbet med ett korsstygnsbroderat mobilskal.

Abborren kommer att återkomma, förhoppningsvis innan semestern är slut. Men det vet jag ju hur det brukar bli med det där...

Så där ja, en till mig också

Ja, så fick jag alltså sy en ny strandklänning till mig själv när Storasystern snodde den första. Det här tyget hade jag lite glömt bort, och det dök upp när jag rotade lite tyger innan vi skulle åka. Det är en tunn bomullsvoile som jag har köpt på Stoff&Stil för ett bra tag sedan. Min första tanke var att göra den precis så här. Men så tvekade jag med smocken och ritade faktiskt av ett mönster från en Burda i akt och mening att vara lite seriösare. Men när det väl var dags så visade det sig att tyget inte räckte. Och så orkade jag inte heller pyssla och fundera ut om det kanske möjligen hade gått att pussla. Och så körde jag på originaliden i stället. Det är ju superenkelt, jag har sytt på fri hand. Det är tre fyrkanter bara. Den översta är bara hela tygets bredd. Den första volangen är 1,5 gånger bredare än den översta, och den sista volangen fick bli så lång den blev med det som blev över. Smock upptill, smal fåll nedtill. Klart. Jag tänkte först att jag skulle sy axelband, men jag tycker inte att det behövs.  Någon mönsterpassning har jag inte brytt mig om heller, det fanns som sagt inte tyg så det räckte till det. Den är supersmidig att ha över bikini på stranden, jag har redan invigt den. Och den blev precis så luftig, sval, fladdrande och skön som jag hade tänkt mig. Supernöjd.

Men vad hände nu?

Jag sydde ju den här klänningen till Storasystern. Den här klänningen sydde jag ju till mig själv. Men Storasystern såg den och tyckte om tyget och ville ha den hon med. Och när jag var klar provade hon den och den passade ju på henne också. Det enda som behövde justeras var axelbanden. Som jag bara klippte av och slog en knut på. Klart hon får den om hon vill ha den. Hon tyckte att den andra var lite för kort. Den här klänningen var från början en yard. Ett av mina amerkanska tyger, jag undrar om det inte var det sista. Men så tyckte jag att smocken blev för lös, så jag klippte bort den och började om. Men så blev det inte heller bra och jag började om en tredje gång. Så den blev kortare och kortare. På mig är den kanske lika lång som Storasysterns med fåglarna på är på henne. Så nu måste jag sy mig en annan strandklänning till mig själv. 

Den lilla svarta

Och här kommer den andra bhn som jag hade med mig material till. Det är svart lycra och en svart spets med guldbroderier. Även här klippte jag till två delar över kupan för att få formen rätt och bra. Men den här gången har jag spets över hela bakstycket. Både spetsen och tyget var ganska tjocka, så det blev lite knöligt att sy. Kanalbanden hamnade snett och jag fick sprätta en del. Men det blev väldigt bra när det blev klart. Jag är supernöjd. Nu har jag inga fler bh-projekt med mig, så det får vänta ett tag. Och så har jag ju rätt många bhar nu...

Semesterfynd

Jag tycker att det är väldigt roligt att besöka tygaffärer på semstern. Det gäller både här i Sverige och när jag åker utomlands. Det är ju specielllt roligt när jag hittar nya tygaffärer som jag aldrig besökt förut. På vägen ner hit till stugan passerade vi Söderköping (eller passerade, ok då, vi körde dit för min skull och det var inte helt på vägen...) och jag fick en timme på Jofotex. Det var ju samma sak förra året, och jag har tyger kvar från den vändan, även om jag gjorde ett ryck för ett par veckor sedan och sydde den här och den här klänningen. Men jag lyckades så klart fylla på ganska bra ändå. Men det är bara att konstatera, en timme på Jofotex är ingenting.

Den övre raden kommer från Jofotex, och är mest trikå. Det blev något till alla i familjen. Den nedre raden är riktiga fynd. På en utflykt härom dagen råkade jag se ett anslag på en vägg om en tygaffär som skulle upphöra och hade utförsäljning. I grannbyn ett stenkast bort bara, som jag aldrig vetat om tidigare. 50-70%, då måste jag ju i alla fall titta in, även om det stod att det var hemtextil det handlade om. Alltid finns det något. Och visst fanns det. Trikå hade hon ju inget, men jag hittade flera bomullstyger och tre olika ylleblandningar med tryck på. Lite annorlunda och kul. För 50 kr/m. Planen är en kappa och ett par vinterklänningar. Jag blev kvar där både länge och väl, vi hade mycket att prata om, kvinnan i butiken och jag. En riktig höjdareftermiddag blev det, helt otippat.

Och på förmiddagen hade jag fyndat lite tidningar. Bokbussen stannar här, till allas vår glädje och barnen och jag hänger på låset varje måndag. Förra måndagen upptäckte jag att de hade både Burda och Allt om handarbete på utlån, och jag lånade en bunt och höll på att rita ihjäl mig ett tag. Den här måndagen råkade jag se en back på golvet med tidningsbuntar till salu. Gamla nummer, 5 st för 10 kr. Sömnadsmagasin är väl inte min favorit direkt, och en av Burdatidningarna hade jag redan, men för det priset måste jag ju köpa.

Strandfåglar

En liten strandklänning har jag sytt till Storasystern. Jag tog bara med mig en maskin ner hit, och det fick bli hushållsmaskinen. Tänk vad märkligt det är ändå, hur fäst man blir vid sin symaskin. Det rimliga hade väl ändå varit att ta med mig min overlockmaskin, eftersom det faktiskt finns en hushållsmaskin här i stugan redan. Men eftersom jag planerade att sy ett par bhar, så ville jag absolut ha med min egen lilla bäbis, som jag känner utan och innan. Så fick det bli. Därför sydde jag ihop den här klänningen hemma innan jag åkte. Det är bara en söm i ryggen. Och så fållade jag fint på CPn också, och sydde banden med hjälp av kantbandaren. När jag kom ner hit till stugan sydde jag smocken och passade in axelbanden.

Tyget kommer från min Amerikaresa för snart fem år sedan. Det blev en bit över som ligger kvar hemma. Det är en ganska tunn jersey som kommer att passa helt perfekt till underkläder. Så det får nog bli ett par trosor till när jag kommer hem. Och kanske ett par kalsonger till Lillebror.