Stora tjejen syr själv

Storasystern har sagt att jag inte får sy till henne längre. Den här veckan har vi bråkat flera gånger och hon vill slänga alla sina kläder och köpa nya. Det ska köpas kläder, det var viktigt. Hon ville att vi skulle bestämma när vi skulle åka och handla till och med. Jag suckade, både för hennes bortskämda konsumtionshets och för att jag kände mig lite sorgsen. Det jag lovade var att vi tillsammans skulle gå igenom hennes garderob och se vad hon faktiskt behöver. Dessutom behövdes ett ryck med att organisera och städa lite också. Hon har en märklig förmåga att bara släppa saker där hon står. Jag fattar inte hur svårt det ska vara att lägga sina kläder på en stol, eller bara lägga nattlinnet i sängen... Så igår kväll tog vi tag i det tillsammans. Vi gick igenom allt, vek fint och la tillbaka det som skulle vara kvar och sorterade ut sådant som ska till Lillebror, sparas, lagas eller skänkas bort. Det visade sig då att hon ju tycker om alla kläder jag har sytt till henne. Nej, den ville hon ha kvar och den och det där var ju hennes favorittröja. Vi kom också överens om att jag får fortsätta sy pyjamasar och nattlinnen. Och kanske något annat ibland. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag kanske kan få sy något om jag engagerar henne mer.

Så en följd av det var att vi direkt efteråt gick ut i syrummet när hon sa att hon själv ville sy en ny mössa. Hon valde tyger själv, och kom på att det skulle vara en vändbar. Hon gillar färger mycket och klövrarna från Michas passade bra. Hon sydde och jag satt bredvid och hjälpte till. Hon har ju egen symaskin och nu har vi fixat ett bord till den. Nu måste jag bara röja lite och flytta på min gamla trampsymaskin så ska Storasystern få en egen syplats ute i syrummet. Snart syr hon väl sina egna kläder.

Burkar på fötterna?

Åh, idag sken solen, ett tag, och jag har tagit fram min vårjacka igen. I fredags snöade det och jag satt och frös på kontoret utan strumpor, väldigt ovarmt var det då. Våren har liksom låtit vänta på sig men nu hoppas jag att det vänder. Medan jag väntat på våren har tänkt på sommaren. Jag har blundat och föreställt mig hur varm och skönt det ska bli när den kommer. Och jag tänker på förra sommaren och vad vi gjorde då. Bland många andra stora och små saker så besökte vi High Chaparall. Det var roligt att ha varit där, men jag tror inte jag vill åka tillbaka.

Tänk, då var Lillebror 3 år, nu är han 4. Vi såg två cowboys till häst som kom lugnt klapprande på gatan. Lillebror tittar på dem och frågar eftertänksamt och mycket förvånat; "Mamma, varför har de burkar på fötterna?" Det tog ett tag innan jag fattade, men sen såg jag det han såg. Hästarnas hovar såg ju ut som burkar så klart, och lät som det med. Ibland är det så underbart att få se saker genom barns ögon och höra deras funderingar. Jag försöker komma ihåg att skriva upp deras tankar ibland, när de är speciellt kluriga eller roliga. För övrigt har vi nu läst in oss lite mer på hästens anatomi med Lillebror. Visst hade han sett hästar förut, men jag tror att han alltid måste ha sett dem i hagar stående i gräs (finns massor där vi bor), och då syns ju inte hovarna och inte låter de heller när hästen går.

Den här bilden hittade jag i mobilen, tagen av misstag under Lucky Luke-showen. Tänk, jag kunde sjunga med i vartenda ord av sången de spelade. Den satt där långt inne i min hjärna och var bara att plocka fram. Kan tillägga att jag inte tittat på Lucky Luke på minst 20 år. 

Dreggla mera

Jag hade en beställning på några dregglisar. Och när jag ändå höll på med det så sydde jag ett helg gäng. Turkos och röd baksida, jag tog alla som passade med det i högen av tillklippta dregglisar som ligger på min tillklipparbänk. Jag tror min personliga favorit är den bruna med turkost, den blev himla fin tycker jag. Jag måste nog sy en brun body med turkos kantband någon dag. Äpplena blev också väldigt fin, det tyget har jag inte sytt något i tidigare. Övriga är snuttar jag gjort slut på. Rådjuren snodde jag åt mig på syhelgen när en vän hade en snutt över.

Miljövecka

Lillebror går på ett superbra dagis. Det var först när han fick plats där som jag verkligen förstod att de tidigare dagis som jag haft erfarenhet av inte var så bra. Egentligen inget större fel på dem, men det är kul att se hur bra det kan vara. Personalen är engagerad och duktig och påhittig. Nu är det dags för miljövecka. Barnen ska prata om skräp, plocka skräp, göra studiebesök på återvinningsstationen och panta. Toppenbra, sånt gillar jag. Men jag tycker också att man måste prata med barnen om hur man kan minska skräpet man själv släpper ifrån sig, inte bara hur man tar hand om det på rätt sätt. Så för att uppmuntra dem till det tänker jag och mamma skänka en hemsydd, återvunnen tygkasse till varje barn på dagis. Och fröknarna. Så kan de ta med den när de handlar och på så vis minska lite på skräpet.

Jag har svängt ihop 12 st kassar, resterande kommer min fantastiska mor att bidra med. Jag rotade lite i linneskåpet och hittade två gardinlängder och ett lakan som nu får ett andra liv som tygkasse. Den randiga gardinen var egentligen för tjock för att vara riktigt bra, men jag körde på det ändå. De lär i alla fall bli väldigt stadiga. Detta blir mitt bidrag till veckans återbruksutmaning.

Blårandigt och rött

En del av en ganska stor beställning är klar. En beställare som gillar blått och rött beställde den här bodyn. Alltid lika roligt att sy den. Och så roligt när någon beställer en oväntad kombination som jag kanske inte skulle komma på själv. Jag sydde den klar i påskas i stugan, det var egentligen bara knappar som saknades. Och lite slutfix. Men det har varit mycket jobb de senaste veckorna.

Showtime

Lillebror har gått på Funky Kids och dansat under vintern. Nu är det dags för avslutning. Naturligtvis har jag vetat i veckor att han ska ha något svart och glittrigt på sig på avslutningsshowen. Och självklart väntar jag till dagen innan med att fixa det. Jag köpte faktiskt en svart tröja för ett tag sedan på Ica MAXI som jag tänkte att vi skulle glittra till. Men Lillebror blev så himla snygg i den, med jeans till, så jag ville faktiskt inte förändra den. Idag for barnen och jag iväg för att se om vi kunde hitta något glittrigt att köpa, något svart glittrigt tyg hade jag inte hemma. Vi upptäckte rätt snart att det inte är säsong för glitter. Inte ens ett par glittriga tights kunde vi finna. Men på reasnurrorna kunde man hitta något glittrigt plagg, men i fel storlek. Jag såg en vuxentröja och tänkte direkt att den köper jag och syr om. Men så hittade vi en glittrig paljettjacka i storlek 170 som var en kort modell. Själva jackan blev perfekt i längd på Lillebror, det var bara ärmarna som var för långa.

Jag klippte bara av ärmarna, sprättade bort mudden som jag minskade och återanvände och sydde fast på de nu kortare ärmarna. Sen sydde jag ett svart linne att ha under jackan. Det blev supersnyggt. Både linnet och jackan blev verkligen toppen. Han blev så himla tuff i jeans och svart linne, det kommer nog att användas en hel del i sommar. Mönstret kommer från Ottobre.

Svarta tights hade vi färdiga hemma. En rosa blomma valde han själv. En handske ska de också ha på sig, Lillebror valde en svart som matchar resten. Jag gjorde ärmarna lite långa för honom, men det funkar bra eftersom det är mudd nedtill. Det fanns en baktanke till det. Storasystern tittade avundsjukt på jackan och ville också ha en. Det fanns bara en, och dessutom var det Lillebror som behövde den här gången. Men den funkar till Storasystern också faktiskt, hon kan låna den.

En kaka till kaffet?

När jag började virka äggen rotade jag i min garnkorg och hittade lite roliga grejer där som jag inte bloggat om. I somras virkade jag en liten munk, med glasyr och allt. Jag tyckte dock att den var lite för liten, och därför gjorde jag om mönstret och virkade flera fast större. De blev liggande i min garnkorg visade det sig. Där låg också ett gäng dammsugare som också kom till i somras. När jag nu hittade dem blev jag lite sugen på att virka något mer och gjorde snabbt tre stycken chokladbollar. Jag vet inte vad jag ska ha dem till, men nu har jag ett helt kakfat. De är ju roliga att virka. Får jag lust någon gång ska de få lite strössel också.

Skålen som de ligger i är min absoluta favoritskål. Den fick min mormor av sin mamma när hon gifte sig med min morfar. Min mamma fick den av min mormor, men hon visste att jag ville ha den så hon vågade aldrig använda den. När jag flyttade hemifrån fick jag skålen. Jag använder den ofta. Även om den betyder mycket för mig så skulle den inte betyda något om jag inte använde den. Jag vill inte ha saker som jag inte kan använda.