Det var en lång vinter. Och då gillar jag ändå vintern. Och jag vill hellre ha mycket snö än ingen snö. Jag är uppvuxen i skidbackar och åkte sparktåg utför hissnande pulkabackar när jag var liten. Men den här vintern var lång. Den hade kanske inte varit lika lång om vi inte hade haft så många problem med huset. Vattnet frös. Vi hade inget vatten i tvättstugan på tre månader, och därmed ingen tvättmaskin på lika lång tid. I stället för en blomma tog jag med en korg med smutstvätt när jag blev bjuden hem till folk. Men jag måste säga att alla mina vänner ställde upp på detta utan knot, och det är jag oändligt tacksam för. Och då speciellt min svärmor, som tog med smutstvätt hem till sig, och levererade ren tvätt tillbaka en vecka senare.
Efter en vecka på Kanarieöarna landade vi sent på Arlanda och mätte upp -27 grader på vägen hem med bilen. I huset var det 8,7 grader varmt, och vi hade inget varmvatten eftersom det hade fryst (!?). Däremot hade vi en fin ispropp i avloppet. Det tog flera dagar innan vi fick upp temperaturen till bekväma nivåer igen. Varmvattnet kom igång dagen efter och maken lyckades även tina upp isproppen i avloppet. Men efter det blev det stopp i avloppet någon annan stans och det fick bli några extra tömningar innan våren kom på allvar. Till råga på allt tog veden slut, och eftersom den gjorde det för många andra också var det svårt att få tag i ny. Den ved vi fick tag i var inte helt torr.
Det fanns ett tillfälle där i mars när vi allvarligt övervägde att sälja skiten och flytta igen. Men vi var sjuka då, och allt blev extra jobbigt. Men så kom våren. Snön smälte, vattnet till tvättstugan tinade, avloppet tinade, det blev varmare och varmare. Det började grönska. Och då blev vi äntligen påminda om varför vi köpte just det här huset. För det gjorde vi just i början av maj för två år sedan. Vi har en helt fantastisk trädgård, och hela området där vi bor är fantastiskt.
Här bjuder jag på lite bilder från min trädgård. Förutom sömnaden så har jag nämligen ett nyvaknat intresse i just trädgård och odlig. Jag försökte en gång för ett antal år sedan, när vi precis köpt förra huset. Det gick sådär, Maken och jag var oense om vart vi skulle lägga ribban och det slutade med att jag inte gjorde mer i trädgården än absolut nödvändigt. Den var inte heller lika fin som den jag har nu. Den här gången tror jag att vi är mer överens. Vi får väl se vart det slutar. I vilket fall som helst så har vi nu en ganska vildvuxen och naturligt fin trädgård, så vill vi inte mer än klippa gräset så är den fin ändå.
Vår trädgård är kuperad. Tomten är ca 3600 kvm, men det är mycket vildvuxna partier och inte alltför mycket gräsmatta. I gräsmattan finns en hel del stora stenar och berg i dagen. Det blir lite kryssande när man klipper. För att minska på kryssandet och gräset har vi börjat att anlägga ett ganska stort stenparti. Hittills har jag planerat lite kryddor och fetbladiga växter som jag hoppas ska sprida sig ut i gräsmattan, samt några plantor med allåkerbär som jag fick av en vän förra året. Åkerbären har tagit sig jättefint i år, och även spridit sig med långa revor. Jag styr det lite, men ska ge dem mer plats och de får gärna sprida sig. De blommar nu med massor av små rosa blommor, så jag hoppas att vi kanske kan få smaka bär lite senare i sommar. Jag har aldrig ätit åkerbär. Jag testade att beställa plantor på nätet som nu tar sig jättefint i krukor och så småningom ska få bo här när jag utökar partiet. Blodnäva och axveronika bland annat. Här finns också lite förgätmigej och violer som har planterat sig själva och som gärna får bo kvar.
Bakom stenpartiet skymtar min odlingshörna. I två hemmasnickrade odlingbäddar har jag sått bland annat broccoli, gammaldags bönor, sockerärtor, gurka, morot och olika kryddor. Mot staketet står också fyra plantor med svarta vinbär som jag har fått av min mamma. De har ett helt fantastiskt bestånd med svarta vinbär uppe i Dalarna som jag brukar plocka av om jag kan. Men jag älskar bär av alla slag och jag känner mig rik när hela frysen är full och jag vill gärna vara självförsörjade på bär, sylt och saft. När mamma rensade i sina buskar nu i våras tog hon upp fyra plantor som jag fick. De ser ut att ta sig bra och samtliga plantor blommar nu. Jag hoppas på skörd redan i år, om än en liten. Det är extra roligt att få dessa plantor och att de kommer från samma bestånd som jag plockat av under hela min uppväxt.
Gullvivor har vi gott om i hela trädgården och de är så underbart fina. Mitt i trägården mellan huset och garaget i en slänt, finns ett buskparti med vildvuxen syren, körsbär och en massa annat. I detta buskage ligger en cementhund som vi fick på köpet när vi flyttade in. Jag tyckte först att den var väldigt töntig, men har nu lärt känna hunden och den har blivit som en kompis. Den ligger där och syns tydligt nu på våren, men på sommaren ser man den bara om man verkligen tittar. Jag gillar det och funderar nu på mer trädgårdskost, helt omvänd.
Ogräs finns det gott om i vår trädgård. Jag har börjat ett slagsmål med kirskålen i ena änden av trädgården, men visar ingen bild på det eftersom det inte är så fint där just nu. Jag gillar dock inte riktigt begreppet ogräs. För hur kan dessa blommande brännässlor vara ogräs? De är så otroligt vackra tycker jag, de står inte i vägen där de står och de pryder verkligen sin plats. I bakgrunden skymtar ännu en sten som är full av mossa och taklök.
Taklök har vi i mängder på alla stora stenar, och även dessa älskar jag. Jag tycker att de är fantastiskt fina. Jag roar mig med att sprida dem till ännu fler stenar, bland annat till stenpartiet. Även Lillebror har lärt sig att flytta dem. Han går och plockar den små kottliknande skotten, och jag bannar honom lite för det eftersom jag är rädd att han ska plocka för mycket. Men så visade jag honom att man enkelt kan ta de nya skotten och plantera dem i mossiga skrevor på andra stenar. Så nu kan jag hitta små skott lite här och var där han har gått och planterat. Just den här taklöken verkar ha haft en hård vinter och ser lite sliten ut. Jag har vattnat den och den hänger med, men kanske ska jag ta och ge den lite mer jord också. Det är en stor planta och det kan inte finna mycket att växa i där under.
I sommar planerar jag att plantera, förutom svarta vinbär som redan är i jorden, även hallon och andra bärbuskar. Men ett bär som fanns när vi flyttade in, och det i otroliga mängder överallt, är smultron. Vi såg huset i maj första gången och lade handpenningen då, men det var i början av juli som vi flyttade in. Då var smultronen nästan övermogna och det vilade en tung söt doft av smultron i stora delar av trädgården. De blommar rikligt även i år och jag ser fram emot att få gå och plocka smultron även i sommar.
Sen fick jag för mig att sy en ficka av tyget jag klippte bort. Och sen fick jag för mig att dekorera med applikationer. Jag klippte ut blommor ur bommulstyget och limmade fast och körde sedan fuskapplikation med "dimensional paint" som jag köpte i USA. Jag har använt färgen några gånger sedan dess, men slutade när de inte höll ordentligt i tvätten. Nu testar jag igen. Först blev jag inte nöjd, färgen tog för stor plats. Men när den torkat sjönk den ihop och då blev det bättre. Jag kan dock tycka i efterhand att byxorna var finare utan applikationerna. Men nu är det som det är. Storasystern blev nöjd och har redan börjat använda dem. Det var precis vad hon behövde dessutom.
