Flamingos

Det här tyget fanns också på Jofotex. OK, det är väldigt rosa. Och det är små hundvalpar på. Inte helt i min smak. MEN, det är också flamingos på, och DET gillar jag. Jag och Storasystern har liksom en grej för flamingos, vi gillar dem. Så jag köpte en bit. Och jag visste att Storasystern skulle älska hundvalparna, även om jag tycker att de är lite udda. Här körde jag på med alla delar i samma tyg, det fick bli så. Storasystern är supernöjd, då är jag nöjd. Tyckte att kantbandet i halsen blev lite slappt, det stod liksom ut. Men det syns inte när tröjan är på.

Först nu när jag bloggar om den ser jag att mönstret är väldigt snett. Jag har följt trådraken, men tänkte inte på att det var snett när jag klippte. Det brukar jag annars göra, och försöka hitta en medelväg. I vissa fall och för vissa mönster väljer jag helt enkelt att gå efter mönstret. Men nu är det som det är.

Samma lika

I våras sydde jag varsin biltröja till Kusinen och Lillebror. Det noterade Kusinen i somras när barnen träffades och påpekade flera gånger att Lillebror och Kusinen hade samma lika. Nu får det varsin tröja till som är samma lika. 

Jag var på Jofotex för ett tag sedan. Jag hade haft det lite tungt och kände mig lite nere, när min vän på jobbet sa "Men du Ingrid, nästa vecka på konferensen i Norrköping. Den slutar ju vid lunch på fredagen, ska vi inte ta och hyra en bil och köra till Jofotex en sväng innan vi åker hem?" Nu blev det inte precis så i slutänden, men det var ändå helt mitt i prick och precis vad jag behövde höra just då. Vilken kompis va? Det slutade med att jag åkte dit själv men bara det att hon var villig att åka dit med mig länder henne till heder. Speciellt som hon inte är ett dugg intresserad av tyg och inte syr alls. 

Jag fick mig ett par timmar på Jofotex och det var som balsam för själen att strosa runt där helt utan tidspress, ingen som undrade när jag var klar, gott om tygpengar, gott om tyger. Hittade jag något gick jag med det till kassa och de klippte till och lade på hög, och sedan fortsatte jag leta, gick till kassa, klippte till och lade på hög, osv. Jättehärligt. Och när jag satt i bilen på parkeringen tog jag upp telefonen och kollade mejl och FB, och precis då kom inlägg från Jofotex att NU har vi fått in nya tyger med fotoprint. Vilken tajming. 

Kusinens mamma ville beställa några tröjor, och hon kollade på hemsidan medan jag gick i butiken. Jag vet att Kusinen tycker mycket om traktorer, så när jag hittade det här tyget så tog jag en bild och skickade. Det föll Mamman i smaken så det blev en bit. Jag tycker dock att fotoprittygerna ibland kan bli lite röriga och det gör sig mycket bra att bryta av ärmar eller delar av plagget med ett annat tyg. Det fick bli gråsvartrutigt. Passar utmärkt tycker jag. Och eftersom ärmarna är i ett annat tyg så räckte biten även till Lillebror. Lillebror blev mycket nöjd, nu hoppas jag att Kusinen blir det också.

Årets hatt

När ni läser detta befinner jag mig på hemlig ort på årets hemliga resa. Ja, resmålet är ju inte hemligt längre så klart, men jag vill ändå inte skriva ut det här eftersom jag skrivit inlägget innan vi åkte och man vet aldrig... Så här ser i alla fall årets hatt ut. Förra året sydde jag ju solhattar till alla. I år hade jag redan hattar. Jag fick dem redan förra året, det är reklamkepsar från Beijers bygg, men eftersom jag ju hade sytt hattar då så sparade jag dem. Men något ville jag ju göra med dem, jag hade ingen lust att gå runt med Beijers på huvudet. Så det var då jag kom på att jag skulle virka blommor. Och så här blev det. Liiiite tårtvarning kanske, men jag tycker inte det spelar någon roll. Vi har dem inte på oss för att vara snygga, utan för att visa att vi hör ihop och för att underlätta att hålla ihop. När vi åkte till Istanbul för tre år sedan hade vi gula beppehattar och där blev jag stoppad i bazaren med orden "your friends went that way..." och jag hittade dessutom mina vänner väldigt lätt i en stor folkmassa. Dessa kanske inte sticker ut lika mycket, men vi ska heller inte vistas i stora folkmassor är det tänkt. Jag återkommer med avslöjandet av resmålet och lite bilder från resan när jag är hemma igen.

Och här kommer dirndlen

Eller hur säger man dirndl i bestämd form? Das dirndl kanske är bättre. I vilket fall som helst kommer här bilden på klänningen jag sydde till Storasystern till oktoberfesten härom veckan. Jag blev väldigt nöjd och hon var så gudomligt söt i den med håret i flätade kringlor. Helt ljuvlig. Jag tog tyg som jag hade hemma. Jag köpte tyget på superrea i somras, jag tror inte att det är 100% bomull, det känns inte så. Jag valde ut två olika kombinationer av tyger och Storasystern fick själv välja. Till förkläde tog jag en gammal kjol. Volangen nedtill fanns på kjolen så jag bara fållade sidorna och sydde på ett knyband. 

För första gången har jag testat att sy passpoaler. Det har stått på min "attgöra2013-lista", och nu har jag gjort det. Jag är lite besviken över att jag missade att göra det på min klänning som jag sydde i våras. Men nu fick jag i alla fall sy det på Storasysterns. Det blev himla fint tycker jag. 

Det var roligt att Storasystern var så nöjd med sin klänning. Det syntes verkligen hur fin hon själv tyckte att hon var. Och att hon tyckte att det var roligt att klä ut sig, även om den är så fin att hon skulle kunna ha den annars också, tycker i alla fall jag. Det var många som hade ansträngt sig med kostymer. Jag hade ju inte sytt något till Lillebror, tyvärr. Men jag var väldigt osäker på hur han skulle ta emot ett par lederhosen och dessutom hade jag inte tid och ork. Men några dagar innan festen berättade min far att han fått låna en liten tyrolerhatt av grannen, och då började jag fundera. Jag tog med ett par helt vanliga shorts, en rutig skjorta och ett par snygga svarta skor. Pappa tog med hatten och mamma tog med hängslena som hör till leksandsdräkten. Lillebror gillade hatten, men ville först inte ha något annat. Han fick bestämma helt själv så klart, men när alla andra började klä om, ja då ville han så klart också. Han var också helt otroligt söt i sina hängslen och sin lilla hatt. Tyvärr har jag inget bra kort på honom som jag kan lägga ut, så ni får tro mig på mitt ord. En mycket lyckad fest, tyckte vi alla. Det enda missödet var att jag bara lyckats få med mig en sko till Storasystern, så hon fick gå i sina rosa kängor. Men det gick bra det med.

Virkade blommor

Den senaste tiden har jag virkat små blommor och blad. Ni ska snart få se vad jag ska ha dem till. De små blommorna minns jag inte nu vart jag hittade mönstret, men de stora hittade jag här. De var itne svåra att virka, det gick hyfsat fort och de blev så himla fina tycker jag. Jag vill virka fler, men vet inte riktigt vad jag ska göra med dem i så fall.

Och så en till Lillebror

Den här tröjan klippte jag till i förra veckan när jag började bli lite sysugen och hade liiiite ork en kväll. Tyget kommer från Jofotex, men jag har för mig att det kommer från någon dansk barnklädestillverkare från början. Minns inte riktigt hur det var, en vän hjälpte mig att köpa tyget. Sen hände inget mer. I våras när jag rensade bland mina tyger var jag faktiskt nära att sälja det. Men då vandrade Lillebror förbi och han ville ABSOLUT ha en tröja i det tyget. Ja, sen tog det ju hela sommaren och halva hösten innan jag kom till skott, men nu har han en. Men inte kom han ihåg att han ville ha det. Och inte ville han ha långärmat heller sa han. Men jag lade den i hans låda och härom dagen kom han skuttande i den, glad och nöjd. 

Först var jag lite tveksam till att köra hela tröjan i det här lite röriga tyget. Men det blev bra tycker jag. Och jag tog turkost kantband av den enkla anledningen att det satt i maskinen. Jag sökte minsta möjliga motstånd för att komma igång. Och det gick bra.

Nu rör det på sig igen

Jag behövde ett litet måste för att komma igång igen. Till helgen ska vi på fest. Jag har vetat om det i ett år och jag har haft mönstret lika länge. Men varför göra något i god tid när du kan skjuta upp det till sista minuten. Jag har börjat att en klänning till Storasystern som hon ska ha, men tar lite varje dag för att inte krokna. I söndags började jag och det gick fint. Men jag pausade när det var dags att prova. I stället misslyckades jag med en blus till mig själv. Så ville jag ju inte avsluta min första sykväll på väldigt länge, så jag sydde något enkelt och snabbt. Två tröjor till barnen blev det, och den här vita till Storasystern som hon ska ha under sin klänning. Ni ska få se sen. Egentligen ska det vara en blus under, men jag lägger allt krut på klänningen. En vit t-shirt kan ju vara bra att ha till annat också. Jag är mycket nöjd, den blev precis som jag hade tänkt. Och det är faktiskt roligt att sy en helt vit tröja också, när det blir så fint.