Nya byxor i kylan

Jag sydde ju byxor till Lillebror på syträffen. Samtidigt som jag klippte till dem klippte jag även till ett par likadana till Storasystern, men de hann jag inte sy ihop då. Nu är det fixat. Även dessa blev toniton. Storasystern har själv valt tyget och färgen. Mönstret har jag fått av min goda vän Nyfiqen, och jag har sytt av det tidigare så jag vet att det är bra. Jag tänkte först att Storasystern skulle få byxorna i julklapp, det är ju inte alls långt till julafton och alla presenter borde slås i julpapper och läggas under granen. Men det är ju nu hon behöver dem, i snön och kylan. Så hon fick dem. Glad blev hon.

Den lilla vardagssvarta

Men hallå, nyårsblåsan var inte alls den sista klänningen från syhelgen, här kommer en till. I somras fick jag möjlighet att köpa lite svart viscosejersey av JNY. Den är väldigt skön och jag tänkte direkt att jag skulle sy en enkel klänning av det, med lite längre ärm. Mönstret blev Onion 2007, som jag redan hade testat i den här klänningen. Klänningen blev precis som jag hade tänkt, varken mer eller mindre. För att piffa upp det svarta lite har jag inhandlat ett par rosa skor som jag bara älskar. Det här är det sista alstret producerat på syträffen. Och jag tror nog det var det sista jag sydde där också. Jag fållade och bandkantade halsen när alla andra redan hade börjat plocka undan och städa. Men jag ville så gärna bli klar. Nu är klänningen invigd och den är väldigt skön och mycket användbar skulle jag säga.

Fler dagispresenter

I söndags kväll sydde jag fler vetevärmare till dagispersonalen. Uggeltyget var slut, så det fick bli ryska gummor i stället. Det är roligt att sy vetevärmare. Det går fort och blir fint och är så användbart. Jag har massor av idéer på lite mer arbetade överdrag. Och jag har ju en rejäl säck med vete så det är bara att sy på.

En klassiker

Japp, jag började plocka fram Lillebrors lussekläder exakt klockan 19.10 igår, onsdagen med det magiska datumet 121212. Efter tre år som gudomligt söt stjärngosse var pepparkakskostym beställd i år. Jag tänkte i min enfald att Storasysterns gamla kattkostym räckte gott, brun och fin, och färdig. Sagt och gjort, kattkostym plockades fram. Och visade sig inte alls vara vad Lillebror hade tänkt sig. Han ville ju ha en pepparkakskostym. Det innefattar tydligen någon form av vit kristyr. Nu var goda råd dyra. Något brunt tyg i lagom mängd fanns inte i syrummet, det var jag hyfsat säker på. Tid, ja möjligen, ork, helt obefintlig. Men jag är inte bara expert på att lösa problem. Jag är också väldigt duktig på att övertyga. Och jag lyckades få Lillebror (och Storasyster) att acceptera vita prickar på magen som en helt ok lösning. Och att hattar bara är fånigt. Phu. Jag limmade dit prickarna. Notering till nästa år. Kolla upp detta liiiiite tidigare. Normalt är jag rätt duktig på sådant, men i år känns det som att jag är sen med allt. 

Nyårsblåsa

Här kommer ännu en klänning till mig. Den sista från syhelgen. Det här tyget gillar jag supermycket, jag köpte det på ett besök på Skroten i Kinna i somras. Min sommarstugegranne och jag upptäckte i somras att vi hade ett gemensamt intresse i tyg, och vi tog oss en "kärringrunda". Vi besökte ett gäng butiker i Tygrike, men det var bara Skroten egentligen som tilltalade mig. De övriga hade bara inredningstyger, och det är jag inte vidare intresserad av. Men Skroten lär bli ett återkommande utflyktsmål på framtida semestrar. Jag köpte det här tyget i två färger. Dels det här gråa, som var en helt ny rulle och med en del tejpkladd på. Så jag snackade till mig lite bonustyg när det var dags att klippa. Det andra tyget är limegrönt, och det var det sista på rullen och lyckades prata till mig lite bonustyg där också. Sen hittade jag också en helt fantastisk mörkgrå interlock med flossad baksida som jag köpte 3 m av, och som jag nu inte klarar av att klippa i. Det är ju bara så underbart...

Det grå tyget såg jag en klänning i redan när jag köpte det. Och jag klippte till tyget tidigare i höstas på en syjunta. Mönstret är Onion 2008. Jag är väldigt förtjust i överdelar utan ärm, men ändå med ärm. Alltså där ärmen är en förlängning av fram och bakstycket över axeln. Jag har flera mönster för tillfället som är så som jag vill prova. Det här blev den första. En enkel festlig klänning, som jag tror jag kan använda på många olika sätt beroende på accessoarer. Det får nog bli årets nyårsblåsa till att börja med.

Hoho vetevärmare

Nu är jag helt hooked. Jag fick ju en hink med vete av en vän för ett bra tag sedan, som stått under mitt skrivbord i syrummet och blängt på mig. Nu är den slut, i ett nafs, och i helgen åkte jag och köpte en 25-kilosäck på Granngården. Det är ju en perfekt present att sy och ta med när man går bort. Sagt och gjort, i lördags när jag kom hem från stan gick jag direkt ut i syrummet och svängde ihop en som jag tog med till grannen som bjöd på middag. På söndagen gick jag ut igen och sydde fyra till. Vi var bortbjudna på glöggfika på söndagen och en fick följa med dit som present. De övriga tre ska bli present till dagispersonalen. Men jag måste sy några till. Det blir inte en present från mig, utan från hela avdelningen. Lillebrors dagis är toppen, men jag tycker att det här presentandet har spårat ur lite ibland. Ett år ville någon samla in 100kr/barn, vilket jag tycker var alldeles för mycket. Jag tycker inte att det är meningen att vi ska ge stora kostsamma saker, men att visa uppskattning med något enkelt känns bra. I år erbjöd jag mig att sy något. Vetevärmare fick det bli. Jag syr en innerpåse av lakansväv i bomull, och sedan ett överdrag sytt som ett vanligt örngott.

Obloggat

Ja, när jag sitter och går igenom gamla foton så dyker det upp ett och annat obloggat faktiskt. Och detta är riktigt gammalt. Jag tror bestämt att det var den allra första syträffen, hösten 2008. Vi hade ju träffats på Jofotex på våren, handlat och fikat, ett gäng som hängde i Sytråden på Familjeliv. Det är lätt att hålla koll på det tillfället, för jag hade med mig Lillebror som var alldeles nyfödd. Och han fyller 5 år i början på nästa år. Då sa vi att tänk om vi kunde ha en syträff och träffas en hel helg med alla våra symaskiner tillsammans, vad roligt det vore. Och det gjorde vi! Första gången var vi hemma hos en i gänget, som slängde ut hela sin familj hela helgen så att vi kunde träffas och sy. Dessutom fyllde hon år precis i den vevan och vi bestämde oss för att göra en liten present som tack och grattis. Alla bidrog med en ruta till en liten bonad som vi gjorde och gav henne. Jag höll precis på att brodera ett litet hus i korsstygn, så jag avslutade det och det fick bli mitt bidrag.

Och tänk, vi träffas fortfarande. Första gången var jag mammaledig och anslöt redan på fredag förmiddag, men vissa kom inte förrän på lördagen. Nu är det ett par år sedan som vi insåg att en helg inte räckte, så numera träffas vi torsdag till söndag. De första gångerna lade vi också in ett besök på någon tygaffär, med det har vi prioriterat bort för att hinna sy så mycket som möjligt. Det är jätteskönt att träffas redan torsdag kväll, kunna packa upp i lugn och ro, hinna kramas om lite, snacka, bläddra i lite magasin och landa. För att sen köra så det ryker fredag, lördag, söndag. Senaste träffen blev det ju lite uppochner för mig på grund av inbrottet, så jag fick hoppa torsdagen, och då gick ju halva fredagen innan jag kom igång ordentligt. 

Jag tycker också att det är intressant att dessa människor som jag ju mötte på nätet för fem år sedan, idag är några av mina allra bästa vänner. Vi bor lite utspritt, men träffas ändå då och då, även mellan syträffarna.