Födelsedagsfin igen

Jag ville sy något mer till Lillebror i födelsedagspresent, men hade inte mycket tid. På mitt bord låg dock den här tunika tillklippt sedan länge, i storlek 104. Så den fick det bli. Den klipptes till som en beställning tillsammans med två andra likadana i två större storlekar. Men tyget var feltryckt och jag trodde först att jag skulle kunna pussla lite och att det skulle funka ändå. Det funkar utmärkt till mitt eget barn, men inte att sälja tyckte jag, och därför skaffade jag nytt tyg och detta blev liggande. Den är lite längre än en vanlig tröja, men inte direkt en klänning. I och för sig har ju inte Lillebror något problem med klänningar...

Två till ligger alltså och väntar på att sys ihop, men jag prioriterade att bli klar med denna. Det fick bli gula kantband eftersom jag samtidigt sydde tröjan i föregående inlägg. 

Födelsedagsfin

Numera får ju alla i familjen något hemsytt i födelsedagspresent, till och med Pappan. Alla mina tre sötnosar fyller år inom loppet av ca 3 veckor. Först Storasystern, sen Pappan, och sist ut är Lillebror som blir fyra den här helgen. Den här veckan har varit hektisk, men det var bara att bita ihop på fredagkvällen och gå ut och svänga ihop något. 

Liandlo kom med rymdtyg. Det har jag saknat tidigare, och nu missade jag första omgången med det svarta rymdtyget. Det kommer ju fler färger, men jag gillade det svarta mest. Dock kände jag inte för att köpa någon större bit. En god vän till mig gjorde dock det och jag undrade om hon kunde avvara en snutt om det blev något över när hon skulle klippa. Jag tyckte att det räckte med ett framstycke, och det kunde hon avvara. Jag har alltså lyckats skaffa mig en liten snutt nytt tyg utan att köpa något. Vi ska idka byteshandel och hon ska få ta en snutt av mig. 

Den gula jerseyn till ärmar och bakstycke låg på hyllan. Vid ett besök på Jofotex för länge sedan fick jag för mig att gul jersey vore bra att ha, bara för att komma hem och upptäcka att jag redan hade tänkt det. Nästan 4 m har legat på hyllan och så bra verkar det inte ha varit att ha, eftersom jag knappt använt något av det. Därför kändes det extra bra att välja just gult till den här tröjan. Storleken är 104 och storlekslappen hamnade visst lite snett, men jag tror inte det bekymrar Lillebror.

Pyssel och papp och kakbak

Det var dags för skoljippo. Alla ettorna skulle sälja kaffe och kaka och saft. Storasystern och jag bakade småkakor. Det är väldigt roligt. Men det finns också en anledning till varför jag inte gör det så ofta. Jag är så otroligt förtjust i kakdeg, inte bra, jag hade lite lätt ont i magen efteråt. Kanske lite tur att alla kakorna skulle skeppas iväg så att jag inte åt upp alla dem också.

Sen stod jag där med säkert 250 kakor som skulle paketeras för försäljning och hur gör man det? Plastpåsar funkar ju visserligen men ser lite tråkiga ut och jag var rädd att det skulle bli mest kaksmulor då. Men eftersom jag är så himla händig så gjorde jag egna papperspåsar. Förra året fick jag nämligen en stoooooor rulle med brun papp av min kära mor. Tydligen hade jag önskat mig det någon gång, vilket jag inte minns, men jag blev ändå väldigt glad. Tanken från början var väl att ha att packa in paket som ska skickas, men mamma föreslog till en marknad att jag ju kunde göra egna påsar av det också. Och det passade ju utmärkt nu. Jag tog en mjölkkartong som mall och klippte papp så det räckte runt, och vek sedan in botten och viola, jag hade en papperspåse. Jag blev själv väldigt nöjd och jag fick också komplimanger under kvällen.

Slips vare här

I förra veckan var Maken och jag bjudna på ett bröllop. Det blev ett helt magiskt vinterbröllop, -10 grader och lätt snöfall när vi gick in i kyrkan. Fantastiskt rolig fest och massor av trevliga människor. De gifte sig på sin förlovningsdag, som var 010203. Och det visade sig att bröllopsdagen inte var densamma som vigseldagen. I kyrkan avslöjades att de hade smugit iväg redan 111213 och gift sig i hemlighet, och nu var det en välsignelse/förnyelse med släkt och vänner och fest. Busigt värre. 

Någon månad innan bröllopet började maken mumla om ny kostym. Jag påstod att han redan hade en, men han gav sig inte förrän jag gick ut i garaget och hämtade in den. Ingen av oss minns riktigt när han köpte den, men den satt som en smäck och var fullt tillfredsställande modern. Vi upptäckte dock senast han använde den och det var i december 2006 på min älskade morfars begravning, vi hittade programmet i fickan. Min man använder inte kostym så värst ofta. 

Så kostym hade han, men vi lyckades inte hitta hans finslipsar. Han har alltså inte använt slips sedan vi flyttade sommaren 2009. Visst hade han väl kunnat unna sig en ny slips, men jag lovade att sy en åt honom, för att jag hade lust. Som vanligt var jag ute i sista minuten och gick ut i syrummet vid nio kvällen innan bröllopet. Jag hade hittat ett mönster på PurlBee och tänkte att det var ju bara att skriva ut och klippa till och sy ihop. Men nej då. Hur svårt kan det va, undrar jag? Tydligen väldigt svårt. Jag fattade ingenting och jag tror att det saknades delar. Och de delar jag hade passade inte ihop. Nej släng dig i väggen tänkte jag, detta gör jag bättre själv. Jag använde nedre delen av mönstret och klippte sedan på fri hand med hjälp av en färdig slips. Jag klippte på skrådden, eftersom det var så de gjorde i beskrivningen. Det blev inte alls bra. I och för sig gjorde jag en annan miss också, men när jag vände slipsen rätt och skulle stryka den så blev det bara snett och helt galet. Jag slängde skiten och började om från början. Tyget är väldigt halkigt, det är ett av mina kinesiska sidentyger, kanske var det jag som slarvade med trådraken första gången jag klippte. Men den andra klippte jag längs med tyget och det blev så mycket bättre. Då kunde jag också passa på att justera mönstret som jag tyckte var för smalt, och göra spetsen mindre spetsig. Den här andra slipsen blev helt perfekt. 

I beskrivningen på PurlBee syddes i princip hela slipsen för hand. Nej, vet du vad, det har jag inte alls tid med, jag körde overlocken så det rykte. Inser att jag borde fotat baksidan också för att visa hur jag vändsydde med ett bomullstyg. Sen sydde jag ihop hela kalaset på längde och vrängde rätsidan ut och strök den. Hade strukit på mellanlägg för att få lite mer stadga i tyget. Det bubblade sig lite när jag strök på det, men det syntes inget av det när jag strukit från rätan. 

Jag är SÅ nöjd med resultatet, och det är Maken också. Jag var tvungen att berätta för alla vi mötte att jag sytt hans slips. Och jag använde återigen tyg och material som jag hade hemma och vi sparade en liten slant när han slapp gå och köpa en ny slips. Till råga på allt så matchade vi varandra lite grann, eftersom jag hade på mig en klänning i samma typ av tyg som jag sydde upp i Kina. Inte samma tyg och färg, men det är drakar på båda och kinesiskt stil.

Klänningen sydde jag upp i Shanghai. Modellen kallas Qi Pao och är ett klassiskt kinesiskt snitt med ståkrage och sned knäppning. Knapparna är dock bara dekoration då det finns en dragkedja i ryggen. Jag provade dessa klänningar i butiker, men formen är inte kompatibel med min kropp. För att över huvud taget få ner en klänning över rumpan var jag tvungen att prova storlek 42 eller 44, och då blev den ju som ett hus upptill. I stället köpte jag ju tyg i akt och mening att sy en klänning själv. När vi besökte tygmarknaden i Shanghai tänkte jag inte beställa något, utan tittade bara på tyger (det fanns verkligen hur mycket som helst). Försäljarna var dock väldigt på och mest av nyfikenhet frågade jag vad det skulle kosta. Ca 600 SEK skulle de ha, och då kunde jag inte låta bli. Den är ju så otroligt genomarbetat och helt sydd efter mina mått. Jag var noga med att kontrollera att de verkligen mätte allt, vilket de faktiskt inte gjorde. Det enda mått som de hoppade över, men som jag tyckte var väldigt viktigt, var armarna. Jag påpekade detta; "You have to measure my arms, I have very fat arms..." Kanske är inte inte mina armar direkt feta, men med asiatiska mått mätt är de nog absolut kraftiga. Och jag avskyr när det sitter för trångt över armarna. 

Klänningen sitter helt perfekt. Inte en provning behövdes, de sydde den bara utifrån måtten som de tog i butiken. Jag hade den på mig sista kvällen på resan då även andra som beställt och köpt visade upp sina kläder, och vi skämtade om att vi nu behövde varsitt bröllop att gå på när vi kom hem. Jag kom hem onsdag kväll, och på torsdagen ramlade en bröllopsinbjudan ner i brevlådan. Så den var självskriven på bröllopet i förra veckan. Jag har dock använt den flera gånger innan det, den funkar till många olika typer av partyn har jag upptäckt.

Av med hatten

Pär Holmgren har blivit utsedd till hedersdoktor vid Uppsala universitet, och med anledning av detta hölls en väder- och klimatdag med föreläsningar på Geocentrum i Uppsala. Pär talade själv. Jag var där för att lyssna och gratulera Per, som jag jobbat med en kort tid för många år sedan. Dagen innan satt jag ute i syrummet och sydde molnklänningen i tidigare inlägg. Då fick jag plötsligt lust att sy en liten present att ta med mig. Och vad passar bättre att ge en meteorolog än en molnmössa? Jag tänkte att den där doktorshatten värmer nog öronen lite dåligt i den här kylan som vi har fått. Så en molnmössa fick det bli. 

Jag fick chansen att testa mina nya lappar så som jag tänkte när jag beställde dem. Ett litet moln på toppen. På baksidan står det ING. Det var just till mössor som jag tänkte mig den här typen av lapp. 

Det blev en intressant eftermiddag med många spännande föreläsningar och jag träffade också några gamla kollegor, lärare och ett par studiekamrater som jag inte träffat sedan jag tog examen. Det var väldigt trevligt. Pär Holmgren jobbar idag inte längre på TV, utan som föreläsare och författare om klimat och hållbarhet. Han deltar i ett stort antal projekt, bland annat det lite udda Crime of the centry, en rockmusikal med klimattema, samt Artister för miljön. Pär hade mycket tänkvärt att säga, i och för sig inte så mycket nytt för mig, men det skadar ändå inte att på påmind om det. En av föreläsarna verkade dock tycka att det inte spelar någon roll vad Sverige och svenskarna gör, vårt bidrag till den globala uppvärmningen och utsläpp i världen är försumbart. (Även om han inte ifrågasatte att det faktiskt sker en global uppvärmning och ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser.) Men jag tycker att hans resonemang är idiotiskt rent utsagt. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och jag gör så gott jag kan. Innan 2012 är slut ska jag utöka mina egna odlingar och jag ska bygga en varmkompost för att minska på mina egna avfall. Jag är supersugen på att börja odla och så lite frön, det börjar bli dags nu.

Sväva på ett moln

Här har jag sytt en klänning till en kär gammal vän. För länge sedan hade jag lovat att sy ett nattlinne av pingvintyg till henne som tack för hjälpen för att hon kom och hjälpte oss tömma huset när vi skulle flytta. När vi träffades före jul påminde hon mig och detta och jag hade totalt glömt bort det. Det är inte likt mig. Något pingvintyg fanns inte kvar, men hon kunde tänka sig moln i stället. Jag fick välja vilken färg jag ville. Visserligen klippte jag till denna innan jag gick med i Kajas utmaning, men jag hade börjat tänka på det redan då, för jag valde en färg som jag hade hemma och som räckte. Lila moln blev det. Jag klippte klänningen så lång som jag hade tyg, och mönstret är Ottobres Creative Workshop som jag har förlängt. Nu ville min vän ha ett nattlinne, men jag tycker att klänningen är tillräckligt snygg för att bäras offentligt också. 

Nygamla kaniner

För flera år sedan sydde jag den här kanintröjan till Storasystern. Jag var inte helnöjd med den då, och den kändes inte jättekul att plocka fram till Lillebror. Det var rullfåll på den som inte var så snygg, så jag tänkte att jag skulle klippa bort den och sy på mudd i stället. Tröjan har legat länge ute i mitt syrum och jag tror också den har åkt med på någon syträff. Så satt helt plötsligt brun tråd i maskinen och tröjan dök upp i en hög när jag städade och snipp snapp så var det fixat, på typ 10 min. En "ny" tröja till Lillebror. Kaninerna på magen har jag ritat med textilpenna.