Basic t-shirt

Här kommer en tröja som inte ser så mycket ut för världen men som jag faktiskt är mycket nöjd med och lite stolt över. Det är också mitt första bidrag till Kajas utmaning i att använda tyger på hyllan. Jag syr ju massor till barnen och de får alltid hemsydda grejer i present och är glada över det. I somras sydde jag också kläder till min kära mor och jag försöker sy något om det passar så fort det är dags för presenter. Men Maken är svår. Jag har ju sytt lite grejer till honom, men i princip inga kläder. Ett par kalsonger en gång som var lite för små. På skoj har han bett mig ibland att sy skjortor, men jag tycker inte att det är värt besväret. Jag har inte heller tyckt att det varit värt besväret att sy t-shirts, men nu har jag ändrat mig. Jag har inte bara köpstopp på tyg den här månaden utan på allt som går. Så varför inte faktiskt sy en t-shirt åt honom den här gången? Han använder det ju dagligen. Och det spelar ingen roll om de är billiga eller dyra, de ser ut som Turning torso efter några tvättar oavsett. Jag vill testa och se om jag kan göra det bättre själv. 

Så klart var det bara några dagar kvar till hans födelsedag när jag kom på idén. Men efter lite bläddrande i Ottobre så hittade jag faktiskt två mönster på herr-t-shirts. Ett tyg på hyllan skulle det vara, och svart är ju favoritfärgen på t-shirts så det fick det bli. Jag trodde att jag hade svart jersey på hyllan, men jag hittade ingen. Däremot hade jag interlock, så det fick det bli. Det här är ju mest ett test för att se om modellen och storleken funkar bra. Det är JNYs svarta interlock (inte den tunna) och det är jätteskön kvalitet. Tyvärr hade jag inte tvättat tyget, och det hann jag inte med, men jag lade till lite på längden för att det inte ska bli för kort vid tvätt. Det ska bli spännande att se om det passar och om han gillar den. Om det blir bra så har jag planer på att sy lite roliga tröjor nästa gång. Lyxa till det med lite randig campan kanske.

Han vill absolut inte ha tryck eller text på sina tröjor, men mitt märke satte jag på så klart. Passade ju utmärkt till en svart tröja. Jag känner mig stolt över att ha lyckats sy en så bra present av bara sådant som fanns hemma. Helt i linje med Kajas och min egen utmaning.

Filtar

Två filtar har jag sytt. Det är en beställning som jag fick en bra bit innan jul, men det var ingen brådska eftersom bäbisen är beräknad i februari. Men nu är det ju snart februari, så det var dags att ta tag i det. Jag klippte till filtarna för ett tag sedan, men föll sen på att det lila kantbandet jag trodde jag hade hemma var nästan slut. Det skulle i alla fall inte räcka till en hel filt. Det var på Ohlssons jag hade köpt det och det är precis rätt färg till violerna. När jag gick dit igen hade jag en otrolig tur för det fanns bara 40 cm kvar, som  jag slog till på. 

Tro det eller ej, men det är faktiskt första gången som jag syr filtar. Jag vet inte varför, det har bara inte blivit av. Det är ju inte direkt svårt. Jag är riktigt nöjd med resultatet. Kantbanden är rundstickade, och jag har för mig att jag hört att det går bra att klippa kantband runt för att slippa skarvar. Men jag gjorde det enkelt för mig och skarvade, det funkade bra. Den lila mudden var bara 40 bred så det blev tre skarvar, den vita räckte det med en.

Att ändra sig

Jag gjorde nyligen en utrensning bland tygerna i mina hyllor och sålde av lite tyger jag kände att jag aldrig kommer att använda. Problemet är att det så otroligt svårt. Jag har ju köpt tygerna av en anledning, och så fort jag tar ner ett från hyllan tänker jag att nejmen det här skulle jag ju kunna göra det här av. Det här tyget har jag flera gånger försökt göra mig av med, men varje gång jag tar i det så känner jag den helt otroliga kvaliteten och det får ligga kvar. Jag har i och för sig inte tvättat det än (jag är en sån slarver med tvätt, men det blir ju ofta mycket bättre när jag gör det...), men det är helt otroligt mjukt och skönt och det känns tjockt och stadigt samtidigt. Jag har köpt det på Jofotex för väldigt länge sedan, och jag tror också att det fanns ett matchande tyg i samma färger, men med bara blommor, större än dessa. Flera gånger har jag också försökt använda det, det har åkt med på flera syträffar men har hela tiden fått åka hem igen orört. När jag nu tog ner det från hyllan för att faktiskt göra mig av det, ångrade jag mig precis i sista stund och i stället klippte jag faktiskt till det. En klänning till Storasystern fick det bli. Och hon fick även den i födelsedagspresent.

Modellen jag har använt kommer från Ottobre, ett gammalt nummer. Jag har använt det tidigare flera gånger, men då i mindre storlekar. Jag sydde en lila klänning till Storasystern som hon fortfarande använder. Jag minns inte vilken storlek det är men skulle gissa på 110. Den är inte så mycket klänning längre dock, utan mest en tunika. Det är också så som den är designad i Ottobre, som en tunika, och där är den sydd i vävt bomullstyg och med en dragkedja i nacken. Men eftersom jag sytt i trikå så behövs det inte. Jag tycker att oket är väldigt snyggt och då slipper man resåren i halsen som jag tycker kan bli lite knölig med trikå. Jag ritade av storlek 128, och det är en väldigt rymlig modell, så jag gissar att hon kommer att kunna ha även denna klänning i flera år. Jag förlängde den också på fri hand och den blev ganska lång. Egentligen lite för lång för att vara praktiskt, men Storasystern blev väldigt glad och nöjd och har använt den utan problem. Och jag har fått komplimanger från personalen på fritids. Det är med glädje i hjärtat jag hör båda mina barn säga "den har mamma sytt" med stolthet i rösten. Vilken fantastisk ynnest det är att faktiskt få sy till dem, och att de tycker så mycket om det jag gör.

ING, det är jag

Så har jag efter flera års velande äntligen skaffat mig nya namnlappar. Jag har haft sådana problem med vad jag skulle skriva på dem. Tidigare hade jag lappar som det stod INGRID på, för det är det jag heter. Jag kunde inte komma på något bättre. Min blogg heter ju Pyssel på Torp (eftersom jag när jag skapade den bodde på gården Torp, men det passar fortfarande eftersom jag efter flytten fortfarande bor på ett torp), men att sätta det på kläder jag syr kändes inte helt rätt. Jag ville inte ha något barnsligt namn, eftersom jag inte bara syr barnkläder. Och jag syr ju inte bara kläder heller. Mina INGRID-lappar vek jag alltid på mitten och lät ING vara den delen av namnet som syntes mest. Det är dessutom en signatur som jag faktiskt använder mig av i meddelanden. Så varför inte? Det är ju jag! Molnet har jag tänkt mig hela tiden, jag gillar moln och jobbar till och med dem i viss bemärkelse. 

Eftersom jag är absolut inte kan något om att arbeta med bilder i datorn så var jag tvungen att ta hjälp, och det gjorde först en nära vän med grundidén, och sedan Ulrika på 3exter med att genomföra den. Molnet har dock faktiskt själv ritat. Jag ritade det dock för hand och tog en bild av det och skickade till Ulrika, som sedan kunde använda det till mallarna. Jag är faktiskt lite förvånad över att jag fick till det helt perfekt som jag ville ha det på bara ett försök. Jag är supernöjd.

Jag har beställt fyra olika utföranden av lapparna eftersom jag inte visste riktigt vilken jag ville ha. Nu ska jag testa och se vilken modell jag kommer att använda mig av mest. Kanske kommer jag att använda alla fyra. Jag tror det, eftersom jag redan nu tänkt mig olika sätt att använda dem på. Lappen nere till höger i bilden är vikt med ING på ena sidan, och molnet på andra, så jag kan välja vad jag vill ska synas mest. Tre av lapparna är vikta och en är skuren.

Nöp nöp

Nöp, det är pingvin det. Det tyckte i alla fall Lillebror när han började prata. De första ord han sa var Storasysterns namn, Kitty (efter Hello Kitty) och Nöp för pingvin, eftersom det är vad Pingu säger. Jag själv, och min kära mor, är väldigt förtjusta i pingviner, och under årens lopp har vi presentat varandra med pingviner av olika slag. Så när jag såg dessa pingviner hos Purl Bee var jag helt enkelt tvungen att sy en. Eller två blev det. Och direkt när jag såg dem var det också självklart vilket tyg jag skulle använda, nämligen mina fantastiska indigofärgade bomullstyger från Kina. När jag köpte dem såg jag massor av olika djur som sytts i dessa blå tyger, med röda detaljer till. Jag har fotat massor som inspiration och nu har jag också testat själv. Jag tycker att det är så snyggt med det blå och röda. Jag sydde ju samma kombination när jag sydde små tygpåsar tidigare.

När jag sytt klart alla delar och stoppat dem med vadd och satt och skulle sy ihop allt så var det inte självklart åt vilket håll jag skulle sätta vingarna. I originalet sitter de åt andra hållet, och ser man på mönstret så följer ju vingens böjning skärningen mellan det blå och röda tyget. Men jag bestämde mig för att ändå sy fast vingarna åt andra hållet. De kändes mer kramiga då, och se så fint de kramar varandra nu. 

Jag är inte hundra procent nöjd med dem, det blev lite bubbligt vid stjärten till exempel, men jag tycker ändå att de är fina och jag kommer nog att bli helt nöjd när de fått stå till sig en liten stund. Det är ju lätt hänt att man bli väldigt självkritisk när man suttit och pillat med något ett tag. Jag är i alla fall nöjd med att det tog mindre än en vecka att få dem klar. Jag bestämde mig en tisdag att göra dem och klippte och sydde och började stoppa på syjuntan, och avslutade dem sedan på helgen. Ett avslutat projekt, sånt gillar jag.

Använd det du har

Jag lade ju nyligen ut en bild på mitt syrum, och på mitt tyglager. Som ni förstår så behöver jag verkligen inte mer tyger. Men tänk att det ändå kan vara så svårt att låta bli att köpa mer hela tiden. Storasystern frågar mig: "Mamma, varför köper du nya tyger hela tiden när du redan har så mycket?" Jag har inget bra svar till henne, mer än jag älskar tyg och att jag samlar på det. Nu har Kaja dragit igång en utmaning att använda det du har. Jag startade ett sånt projekt redan hösten 2010, men har inte lyckats göra av med tyg i samma takt som jag inhandlat dem ändå. Men från och med nu och fram till sista februari, som ju i år råkar vara den 29e, ska jag inte köpa mer tyg. Nej, nej, nej, det ska jag EJ! Och om jag nu skriver det här i bloggen och deltar officiellt i Kajas utmaning, så kanske jag lyckas hålla det. Det passar extra bra just nu eftersom vi precis har renoverat Storasystern rum, gjort i ordning tvättstugan samt bytt ut vårat avlopp, och det har så klart lett till ökade kostnader och vi behöver verkligen hålla igen lite. Visserligen har jag ett separat tygkonto, men jag tänker mer att det blir lättare att hålla igen om jag gör det överallt. Jag känner också att jag törs lova detta eftersom jag vet att jag kommer att missa Syfestivalen om några veckor... Törs du?

Extra mycket fluff

Nästa grej som Storasystern önskade sig i födelsedagspresent var en morgonrock i fleece. Jag har en och bästa kompisen har en nu ville hon också ha en. Det är onekligen skönt nu på vintern, jag går runt i min både med och utan kläder under. Fleece har jag inte mycket av hemma, så det blev till att inhandla. Som vanligt var jag för sent ute för att beställa, så det fick bli ett besök i lokala tygbutiken. Jag lyckades gå förbi alla reatyger och kom ut endast med det som jag gick in för att skaffa. Tittade först på den vanliga fleecen, men hittade sedan riktigt fluffig lyxfleece som jag inte kunde låta bli att köpa. Själv tycker jag att det rosa var lite för... rosa. Men jag visste att Storasystern skulle gilla det, så det fick bli en bit rosa också till detaljer. Mönstret har jag hittat i Ottobre.

Det var riktigt jobbigt tyg att sy i. Luddade som bara den, tjockt och svårt att sy i, drog sig. Jag är inte helt nöjd med resultatet, men det är Storasystern så då får det duga. Den gick i alla fall fort att sy. Och Storasystern är extra gosig att krama nu.

Födelsedagstrosor

"Mamma, jag önskar mig ett par trosor i det gröna rådjurstyget." Jamen, det var ju enkelt. Klipp, klipp, brun tråd satt i CPn och vit i OLen. Ibland går det så fort och smidigt. Och det är så roligt att hon gillar mina tyger och vill att jag ska sy av dem till henne. 

Att fylla år

Här kommer en bild på pappersgirlanger som Storasystern gjort inför helgens kalas. Det var svårt att fotografera dem, men de är hur fina som helst. Precis som påsarna hon gjorde.

Stora känslor har svallat i kväll. Storasystern har fyllt åtta år idag. Hela helgen har varit ett enda stort kalas. Mormorn, morfarn, farmorn, extrafarfarn har varit här och 12 stycken klasskamrater, varav en sov över. På två timmar hann vi med tipspromenad, korvgrillning, reflexpromenad i skogen, skattjakt, tårta, paketöppning och disco. Sen var jag helt slut. Igår blev det en massa paket, och idag blev det massa paket.   Hon hade skrivit en helt rimlig önskelista med många bra, enkla saker, och vi hade handlat efter den. Men när det blev dags att borsta håret i kväll med nya hårborsten så blev allt helt fel och jag hade plötsligt förstört hela hennes födelsedag genom att köpa en hård borste. Jag förstod ju att det inte var det som var problemet egentligen, det var bara det som utlöste det hela. Det har helt enkelt varit en händelserik och rolig helg och nu var den slut. Alla åker hem och det är söndag kväll och i morgon är det skola igen och ett år till nästa födelsedag. Jag minns själv hur det kunde kännas. Det är inte lätt att vara liten och ändå stor ibland. 

Påspyssel

Nästa helg är det dax för kalas. Storasystern fyller åtta år, helt otroligt, men sant. Kommer alla inbjudna blir det 18 barn. Vi planerar att vara ute den mesta tiden för det blir så trångt inne annars. Fiskdammen är ratad i år, men skattjakt och godispåsar måste det bli. Igår var jag borta hela dagen och kom hem sent, då hade Storasystern själv pysslat. Idag visade hon mig vad. Hon har gjort egna godispåsar. I lådan från syrummet som vi packade upp under lovet låg delar av min gamla presentpapperssamling från när jag var liten. Varför jag sparat den i så många år vet jag faktiskt inte, men jag hade väl tänkt att det skulle vara bra pyssel någon gång. Nu gav jag allt till Storasystern som ju är en pysslare av rang. Hon hade alltså använt dessa papper och gjort egna godispåsar. Jag blev så imponerad av hennes påhittighet och envishet, 18 stycken påsar har hon gjort, och ingen är den andra lik. Det enda jag hjälpte henne med idag var att vika till hörnen så att det blev en botten på påsen. Superfina tycker jag att de blev. Och nu står de i köket och väntar på att fyllas med godis.

Ordning i kaoset

I kväll bjuder jag på en bild från mitt syrum. Jag har nog lagt ut någon bild tidigare, men har hela tiden väntat med att blogga mer om syrummet tills det ska bli lite ordning. Det verkar aldrig hända, så nu bloggar jag ändå. Men just idag har jag i alla fall fått lite mer ordning än vanligt och det har gjort mig så glad, det är därför jag vill blogga om det. Hyllorna har jag haft länge, och de har varit fulla länge och inte svalt allt. Hela golvet har varit fullt med grejer. Det jag har gjort idag är inte så märkvärdigt egentligen. Efter omstruktureringen i Storasysterns rum blev det en liten bokhylla över. Den kommer från min farmor och är väldigt söt, även om den inte syns så mycket på bilden. Och nu har den hjälpt mig att få bort flera påsar med grejer på golvet. Min käre make hjälpte mig också att sätta upp en stång ovanför hyllan. Det var lite bökigt med snedtak och gipsskivor, och det tog några svordomar, men nu är den på plats. Jag är supernöjd. Ännu en påse med grejer försvann från golvet. Den med färdiga alster. 

I mellandagarna satte jag också upp krokar under bordsskivan till mitt tillklippningsbord. Ett helt gäng med påsar försvann från golvet. På bilden ser man bara halva bordet, den som är städad. Jag är ändå nöjd med att ha halva bordet till förfogande för klippning, länge har det faktiskt varit helt omöjligt eftersom det bara ligger högar med grejer där. Slutligen hittade Lillebror en låda under bordet som han ville titta i. Och det var väl sista flyttkartongen som blev uppackad då (vi flyttade för 2,5 år sedan...) En låda full med pysselgrejer som jag nu har gett till Storasystern. Jag har ju inte direkt slitit ut dem, nu hoppas jag de kommer till användning i stället. Jag avslutade mitt lilla ordningsryck med att plocka ut lite tyger som jag ska göra mig av med. Lite luft på hyllorna, men inte mycket. Jag har så otroligt mycket fina tyger och jag har svårt att skiljas från dem. Nu när jag fått lite luft i övrigt vill jag heller använda dem.

Piffigt rum

I somras byggde vi en vägg och delade av ett stort rum till två små, så att barnen kunde få varsitt. Lillebrors blev klart, men inte Storasysterns. Vi skulle lägga in en heltäckningsmatta, men den vi ville ha var slut och det tog ett halvår innan den kom in igen. I mellandagarna, när vi juldegat klart, bestämde vi oss för att göra ett ryck. Vi hade hos en bekant sett så roliga sängar med förvaring under, som de hade byggt själva av vanliga köksstommar från IKEA. Storasystern har inte haft någon plats för sina grejer och det har sett ut som kriget på hennes rum. Till slut bara växte högarna längs väggarna och det var rent smärtsamt att gå in där. Jag försökte städa en gång före jul, men det slutade med ett helt otroligt gräl då jag hade lagt saxar och tejp på fel ställen. Förvaring var grejen som saknades helt enkelt. 

Så vi åkte till IKEA och inhandlade köksstommar. Hon har en garderob, så det var böcker, spel och grejer som behövde plats. Vi valde att köpa väggskåp, 37 cm djupa och 92 cm höga, vilket är den högre modellen av två som finns att välja på. Det är högt i tak och att bygga på höjden är inget problem. Två 80 breda och en 50. Sängen är 90 bred, och den som hängt med har redan räknat ut att det blir ett utrymme över under sängen, bakom hyllorna. En koja så klart! Den är helt ok rymlig, till och med jag kommer in och får plats. Ja, kanske inte nu när vi satt upp hyllor för att göra ingången mindre. Vi köpte ett till skåp, 40 brett, som vi sågade av halva bakstycket på. Längs väggen sitter en kraftig regel som håller upp sängen på andra sidan och i hörnet, och vi har också skruvat fast sängen i regeln och skåpen i varandra och i väggen, så allt sitter stadigt fast. Massor med lådor för att pryttar och mojer inhandlades också. Som pricken över i hade ju mattan äntligen kommit också och vi kunde lägga in den innan vi byggde ihop hela kalaset. På IKEA hittade vi också små käcka batteridrivna ledlampor att ha där inne, vi ville inte ha vanliga glödlampor där.

Storasystern har ända sedan rummet blev klart varit missnöjd med att det är för lite färg på väggarna. Vi har bara tapetserat en vägg och resten är vita. Praktiskt tycker vi vuxna, men tråkigt tycker hon. Jag kan ångra lite att vi så hårdnackat stått emot hennes vilja att måla, det är ju inte så himla jobbigt att måla om. Men nu är det som det är och mattan ligger på plats och jag har inte alls någon ork eller lust att måla där. I stället föreslog jag att vi skulle hänga upp lite på väggarna och så gardiner så klart. Jag hade tänkt spetsgardiner sedan länge, jag hade en bit liggande (från IKEA så klart). Men de var ju vita och det intresserade inte Storasystern alls. Vi gick tillsammans ut i syrummet och jag plockade fram lite olika förslag. Det här gröna valde hon. Det har jag inhandlat för många år sedan på en lågprisbutik i Linköping. Jag talade om för henne att det inte var så mycket tyg och att det i så fall fick bli en kappa, men hon förstod nog inte riktigt, trots att jag förklarade vad kappa var. Stor besvikelse när jag väl fått upp gardinen. Hon är i en fas nu att till synes små saker blir väldigt stora besvikelser och problem och hon vill att vi ska "vrida tillbaka tiden" och "trolla fram" sådant som inte finns. Phu, det är inte lätt att vara liten, fast stor... Hur som helst så är jag en problemlösare av rang, och lyckades till slut entusiasmera henne till att testa med spetsgardin under. Det viktiga var att ha långa gardiner som kunde dras för fönstret och även hängas åt sidan med band. Resultatet blev riktigt bra tycker jag. Lite ovant dock för mig som nästan inte har några gardiner alls här hemma. Men färgglatt och ombonat blev det. Och Storasystern är nöjd. Hon vill inte ens ha omtag längre.

Bjuder på en sista bild från andra hållet. Garderoben stod tidigare längs väggen till höger, men nu vred vi den och plockade även bort en smal garderob med lådor.  Mycket mer rymd blev det i rummet. Här syns också en del av tapeten som går i rosa, grönt och rött, därav val av matta och gardin. Här kan ni se tapeten i närbild. Vi ska fortsätta jobba textilier och jag har lovat att sy lite kuddar och annat till henne. Hon kom själv med en superkul idé till kudde som det kliar i fingrarna att börja med. Vi satte också upp en planettavla som hon fick som bäbis av min bror. En lampa har hon fått, den gamla funkar inte riktigt utan nattygsbord med den får stå kvar i fönstret så länge. En hörnhylla ska hon också få, så att hon har någonstans att lägga i från sig en bok eller ett glas vatten.

Jag är så nöjd hittills med allt vi har gjort. Jag tror att det som fick oss att sätta igång så här poff bara, var att vi redan hade en säng hemma som passade. Den är gammal, men helt ok, och en tjock härlig nyare bäddmadrass. Jag är nästan lite avis på Storasystern som får sova där. Jag är väldigt nöjd med små detaljer som att vi hittade ett sängomtag på Jysk i nästan precis samma röda färg som mattan. Allt har gjort rummet så mycket mer färgglatt och rött är ju en så varm och skön färg.

I all hast

Här kommer ett litet hastverk. Men då i positiv bemärkelse. Det blev lite hastigt bestämt att vi skulle besöka en granne. Precis som vi har de gått hemma ett tag nu, längre än oss då de fick en liten bäbis strax före jul. Storebrorsorna klättrade lite på väggarna och på varandra, precis som här hemma, så vi avlade visit. Mammorna fick prata, jag fick snusa bäbisfjun, barnen fick leka. Tänk att trots att det finns i princip samma saker där som här, så är det ändå nytt och spännande och lite extra roligt att få leka hos någon annan. En mycket trevlig eftermiddag blev det.

Självklart ville jag ta med något till bäbisen. Har tänkt på det sedan den kom, men så klart inte tagit mig i kragen och sytt något. Jag hade 45 min på mig. Eller en halvtimme faktiskt, eftersom det tog en liten stund att klä på oss och gå dit. Så jag valde tyg utifrån trådarna i maskinerna. I OLen satt vit tråd, praktiskt, hade ju funkat till det mesta. I CPn satt brun tråd, så jag tog något som passade med brunt kantband. Det fick bli lite rådjur. När jag var klar hittade jag en redan tillklippt body bredvid maskinen i storlek 62, men då hade jag fått byta tråd i CPn. Jag hade kanske sparat några minuter på att ta den och byta tråd, i stället för att klippa till nytt och inte byta tråd.

Nöjd och stolt

Vilken tillfredsställelse det är att avsluta ett sådant här projekt. För snart ett år sedan var jag på Hemslöjden i Leksand och såg kuddar med yllebroderi. Men inte med skånska mönster då, utan med mönster inspirerade av Dalarna och kurbitsar. Klockrent för mig helt enkelt. Det är Mora Hemslöjd som har tagit fram dessa materialsatser med hjälp av formgivaren Britt-Marie Nilsson. Jag slog till. Tvekade länge om jag skulle ta en liten eller stor kudde. Jag är ju inte en fegis när det gäller att starta projekt, men valde till slut den mindre kudden eftersom jag inte visste vart jag skulle ha en stor. Som vanligt sätter jag igång direkt och är entusiastisk, men så kommer något annat projekt emellan och detta blev liggande en stund. Men så tog jag med det till Kina och tänkte att det var ett bra tillfälle att brodda lite på. Men jag hann inte plocka fram det förrän på hemresan. Men jag broderade i princip hela resan hem. Och den blev nästa klar. Det visade sig dock att brodösen som gjort materialsatsen hade snålat lite med garnet. När jag ringde Hemslöjden i Mora fick jag veta att jag var inte den enda som råkat ut för det, och de skickade genast de trådar jag behövde för att avsluta.

Jag blev klar före jul och tänkte att jag skulle sy ihop allt direkt, men jag hade lite otur. Det visade sig att jag dragit en del när jag broderat, trots att jag använt båge hela tiden. Allt var väldigt bubbligt. Jag spände ut det på strykbrädan över en fuktad handduk och drog och slet och drog och slet och fick till slut till det ok. Men eftersom det inte var perfekt gick musten lite ur mig. Sen hade jag ingen innerkudde som passade. Jag hade köpt en jättefin dunkudde på IKEA, men det var fel mått. Klantigt av mig. Idag var jag på IKEA igen, och jag hittade ingen innerkudde med måtten 40*40, men däremot en 40*60. Jag köpte den och sydde om den till 40*40. Så i kväll kunde jag äntligen göra klart kudden. Och när den nu är klar är den ju hur fin som helst. Visst jobbade jag bort det mesta bubblet på strykbrädan, men färdig så syns det inget alls längre. Jag är så nöjd, dels med att den blev så fin, men också för att jag har avslutat ett projekt. När det gäller broderier har jag en hel hög som ligger...