Julklappspyjamasar

Efter två isande kalla vintrar önskade sig Storasystern en "vinterpyjamas" tidigare i höstas. Nu har det ju inte blivit så mycket med den här vintern, än. Och tur är kanske det, eftersom jag inte kommit till skott förrän nu. Jag klippte dock till tyget redan på syträffen i september, ingen ovanlighet direkt att saker bli liggande... Tyget har jag haft ett tag. Det blev över efter en annan syträff. Snälla Jenny hade slängt med det till oss när vi gjorde en sambeställning. Det är andrasortering, trycket är lite dåligt, det syns nästan på bilden. Men jag tänkte att till pyjamas duger det gott. När jag började klippa till tyget, upptäckte jag dock att det var lite missfärgat också. Jag velade fram och tillbaka, först tänkte jag att det spelar ju ingen roll med en pyjamas, men ångrade mig och kände att det är ju inte så kul att lägga ner så mycket jobb med ett missfärgat tyg. Hur som helst så blev det i alla fall tillklippt till slut och åkte med hem.

Hemma kom jag på den briljanta iden att jag färgar tyget. Toppen, gult skulle det bli. Jag kunde liksom inte släppa tyget eller iden med pyjamasar. Innan jag ens kommit så långt som att skaffa färg fick jag för mig att tvätta de tillklippta delarna. Hade för mig att man ska göra det innan man färgar. Och när delarna kom ut var de inte missfärgade längre, det gick bort. Toppen. Det tog ytterligare ett par månader innan jag kom till skott och sydde ihop dem. 

Lillebror fick grön mudd och grön dragkedja. Storasyster skulle få lila hade jag tänkt. Men den lila mudden som matchade dragkedjan gick åt till de här byxorna. Tänkte inte på det när jag sydde dem. Så eftersom dragkedjan inte matchade till den här mudden så fick det blir knappar till Storasystern. Tyvärr hade jag inga knappar som matchade heller så det fick bli silverringar. Lite synd.

Men trots allt strul innan blev det två jättefina pyjamasar. De kommer inte till sin rätt så här, de är helt fantastiska på. Barnen sprang runt med dem hela juldagen. Lillebror vill helst inte klä på sig alls nu när vi är lediga. Första dagen på lovet sa han "Åh vad det är skönt att vara hemma hela dagen. Jag ska ha hela tiden pyjamas."

Julklappsbrallor

Storasysterns byxproblem har jag skrivit om förut. Varje vecka har hon bara ett par fungerande byxor, enligt henne själv. Vi kan ha väldiga meningskiljaktigheter om hur skitiga ett par byxor får vara för att gå ut med. Det lustiga är att det är olika byxor från vecka till vecka. Men oavsett hur många byxor hon faktiskt har, så behöver hon faktiskt lite fler. Hon ratar mjukisbyxor till skolan numera. Ett par favoriter har varit de här blå manchesterbyxorna som jag sydde till henne i höstas. De hade legat länge tillklippta och är på gränsen till för små redan. Eftersom hon gillar dem beslöt jag mig för att sy ett par till, och göra dem lite längre. Mamma hittade en marinblå manchester med vita prickar och jag klippte till i god tid. Men julveckan gick så himla fort, så jag blev sittande kvällen innan julafton med dessa. Var urtrött och ville helst gå och lägga mig, men jag fick dem klara. (Och även klänningen i förra inlägget.) Mönstret är från en ottobre, minns inte vilken. Jag klippte till mönstret i st 122, men har förlängt dessa en bra bit. I mönstret är det också gylf och knapp, men jag har satt i resår. Enklare, snabbare och bekvämare. De är fodrade med jersey. Storasystern blev mycket nöjd.

Julfin

Ett par dagar innan julafton kom jag på att jag inte hade något kul att ha på mig på julafton. Jag kunde ju ha samma röda tröja som jag haft flera år, men det kändes trist. Och jag ville ha något fint. Det slog mig att jag hade det här tyget på hyllan. Jag köpte det på MG-tyger för flera år sedan, när jag besökte deras butik i Göteborg. De reade ut då, jag har för mig att de skulle lägga ner butiken och bara satsa på webbutik. Jag köpte en hel massa tyg och en del har jag fortfarande kvar. Jag sydde en tröja till Storasystern av detta, och hade tänkt sy något till henne igen för jag tycker det är himla fint. Det syns inte så bra på bilden, men det finns guldtrådar invävt i tyget som gör att det glittrar lite. Lagom juligt, och även användbart när det inte är jul. 

Jag svängde ihop klänningen kvällen före julafton. Det var rätt sent och jag hade sytt klart lite julklappar och hade inte så mycket ork kvar. Det blev enklaste möjliga klänning. Jag körde med Ottobres creative workshop damtop, och klippte till så långt som tyget tillät. Som jag gjort med den här och den här klänningen i somras. Jag borde se till att göra ett ordentligt mönster, och sluta klippa på fri hand. Men å andra sidan så funkar det ju bra det med. Jag gjorde ärmarna så långa som tyget tillät också. Tänkte att det kunde vara skönt med lite längre ärmar nu när det är kallt. Inte så märkvärdigt, men trevligt med en ny klänning på julafton. Jag hade ett par beige leggings som passade perfekt till.

En liten påminnelse

Storasystern är bra på att skriva lappar. Vi skriver lappar för att inte glömma bort saker, vilket vi ofta gör annars. Den här lappen skrevs nog i november när jag lovat henne att sy en vampyrdräkt till ett kalas med halloweentema. Den sitter fortfarande på kylskåpet strax under den här lappen. Jag vill inte ta ner den. Vampyrdräkten var en historia för sig. Det skulle gå så snabbt, jag hade mönster och tyg. Men jag sydde fel två gånger innan jag fick till det. Och sen blev den så hemskt ful så jag ville inte ens blogga om den. Men Storasystern var nöjd och det var väl huvudsaken.

Regnbågens alla färger

En fröken på Lillebrors dagis såg honom i en vågtunika som jag köpte av JNYdesign till Storasystern för länge sedan. Det var innan det fanns vågade ränder som tyg. Jag tyckte att det var underbart och var tvungen att köpa kläderna. Lillebrors bästa fröken gillade också tyget och när jag berättade att jag syr beställde hon tre stycken till sina egna barn. Det har gått lite troll i den här beställningen. Köpte tyg på Syfestivalen, men det var en tryckfel på det. Fick det billigare och tänkte först att jag kunde kryssa lite emellan, men det blev inte bra. Beställde nytt när Jenny hade fraktfritt, men var snål och beställde för lite. Fick lov att beställa mer. Snälla Jenny gjorde en snabbleverans så att jag hann sy klart och leverera före jul. Även om Jenny var supersnabb så fastnade paketet en dag hos posten. Det är jobbigt att bo på landet om paketet är för stort, då hamnar det på postterminalen inne i stan. Även om beställaren bedyrade att det inte var någon brådska så kände jag att hon hade väntat alldeles för länge. Tre stycken i storlek 104, 122 och 140. 

Lila ugglor

Jag var helt övertygad om att jag redan hade bloggat om den här bodyn, men jag hittar den inte så det hade jag kanske inte gjort då. Den hade legat tillklippt länge och blev ihopsydd på syträffen i höstas. Lila kantband fick det bli och det blev väldigt snyggt tycker jag. Ugglorna har jag själv färgat en gång för länge sedan. Jag tyckte inte att det blev så bra då, men nu tycker jag att de är riktigt fina. Men tyget är slut nu och det är nog lika bra. Förutom den här bodyn blev det också kalsonger och trosor till barnen.

Bodyn har legat i mitt syrum ett tag, den är i storlek 56 och klipptes inte till för någon särskild, utan jag ville bara göra slut på tyg då. Men så sprang jag ihop med en granne på bussen som glatt berättade att hon skulle bli mormor i december. Jag föreslog då att hon skulle komma förbi och kika på lite tyger om hon var intresserad och det visade sig att hon inte hade en aning om att jag sydde. Hon undrade om jag hade något klart och tingade denna osedd. När hon sedan såg den och den lila velouren ihop blev det självklart att hon också skulle ha ett par byxor. Härom dagen tittade en liten flicka ut, och jag sydde klart byxorna. Jag hoppas att flickan och hennes mamma också kommer att bli nöjda.

Min granne har också bett mig om hjälp med ett annat projekt som jag inte tänker skriva mer om just nu. Men det ska bli så kul att genomföra och det är något jag faktiskt inte gjort förut. Det ska bli så spännande att se hur det blir när det blir klart, vi ska göra det tillsammans. Nu hoppas jag att ni blir lite nyfikna.

En lurvig julbock

Det här har varit helgens projekt. En julbock av granris. Jag har sett dem tidigare, men nu dök det upp en i en tidning som jag fick av mamma. Allers julnummer. Jag var väldigt sugen på att göra en, men kände också att tiden inte fanns. Men när jag visade den för Maken blev han också förtjust och med gemensamma krafter fick vi till det. Han byggde stommen igår och jag spenderade söndagen med att klä in den i granris. Lämpligt skaffade vi en gran igår och det blev en hel del ris över när vi friserade den. Jag använde jeanstråd att surra fast riset. Storasystern hjälpte mig att klippa ris och snöra.

Jag vet dock inte riktigt om jag tycker att den ser ut som en bock direkt. Snarare en lurvig hund med stora öron. I alla fall på de här bilderna. Men han är i alla fall grön och fin och jag blir glad av den. En röd rosett fick han också runt halsen, som Storasystern knöt dit. Maken tyckte att benen var lite korta och vill göra dem längre till nästa år. Han vill göra en ännu större bock, men det var en hel del jobb med denna fast den är ganska liten, så vi får väl se hur det blir. Den är i alla fall stadig och går att rida på för den som vill, och som inte har alltför långa ben.

Snöat har det gjort i helgen också. Det är plusgrader så det smälter undan fort, men barnen hann ut och åka lite snowracer på dagen och Storasystern och Maken byggde en snögubbe. Om inte snön ligger kvar till julafton så hoppas jag att i alla fall snögubben får stå kvar. Julbocken lär inte smälta i första taget, och jag räknar med att barren sitter kvar till tjugondag knut i alla fall. 

Små kinesiska påsar

I Kina köpte mamma och jag små påsar sydda av indigofärgat bomullstyg. De kostade inte mycket alls och visade sig vara väldigt uppskattade presenter när vi kom hem. Vi hade bara köpt två påsar var, men däremot en hel massa tyg. Så det var bara att sätta igång. Om tyget och den speciella process för att färga det kan du läsa här.

Den vänstra påsen har jag sytt, den i mitten har mamma sytt och den till höger är en av dem vi köpte. Mamma har lagt ner mycket tid på att leta upp rätt sorts snören och små träkulor. När jag fick lust att sy egna påsar i kväll tog jag vad som fanns hemma. Jag hittade ett rött bomullstyg till foder som passade väldigt bra. Snören hade jag inga blå, så det fick bli vita i stället. Träkulor hade jag men hålen var för små för att få igenom snöret. Jag hade en rulle med tråd i helt perfekt färg, tyvärr var det inte mycket kvar. Den tog slut när jag hade en decimeter kvar att sy. Men jag hittade liiiiite av samma tråd på en undertrådsspole och kunde avsluta den sista påsen också. Ibland ska man ha lite tur också.

 

Påsarna blir väldigt söta när man snör ihop dem tycker jag. Då syns det röda fodret. Att jag sydde små påsar just i kväll beror på att jag behövde något att stoppa lite papiljotter i. Jag har äntligen skaffat mig ett badrumsskåp och fått lite ordning. Underbart. Nu behöver handdukarna inte ligga i en kartong i helgrummet längre. Jag har skaffat fina lådor att ha alla pryttar och mojer i som man har i badrum. Papiljotterna passade inte i lådorna. Två sorter har jag så det fick bli två påsar. De här två gjorde jag större än de andra för att få plats med allt. Den lilla påsen får Lillebror ha sina Angrybirdsbadfigurer i. Ordning och reda, underbart.

Nä nu blommar det - verkligen

De här två bilderna tog jag lördagen den 10 december i år. En liten blyg viol har blivit helt vilseledd av den milda hösten vi haft, och missuppfattade budskapet. Blomma i december ska man inte göra om man är viol, bara amaryllis och då helst inomhus. Det samma gäller för brännässlorna. Men de blommar de med. På söndagen blev det kallare med flera minusgrader och även lite pudersnö. Jag har inte hunnit förbi i dagsljus för att titta till dem, men nu borde de ha fattat kan man tycka. Ur led är tiden.

Upp och iväg

Här kommer några alster som har hängt med hela hösten men som jag inte bloggat om. Till marknaden på Ulva kvarn i höstas sydde jag upp molnmössor i parti och minut. På dem broderade jag något som flyger i luften eller finns på himlen. Några fick en sol, andra en fågel, och dessa har fått ballonger. De mössor som jag inte sålde på marknaden har nästan gått åt under hösten åt andra håll. Dessa har jag sytt upp efteråt eftersom de mössor jag hade kvar inte fanns i rätt storlek. Mössmönstret har jag gjort själv och dessa mössor är sydda i tre olika storlekar, från bäbis till halvstora barn/vuxna med små huvuden. Det är ju så otroligt svårt att sätta storlek på mössor. Mina barn har jag upptäckt har små huvuden jämfört med barn i deras ålder. Speciellt Storasystern. Själv har jag rätt stort huvud. Så ingen av oss är riktigt representativa. Jag hoppas att dessa ska passa all huvuden som det är tänkt för. En gul mössa har redan gått iväg och om jag förstod det rätt så är det syskon och kusinmatchning på gång.

Dubbel djungel

Jag undrar om inte djungeltyget från JNYdesign är det som jag fått flest beställningar på sedan jag började sy för försäljning och det dök upp. Det känns som att det alltid funkar och alla gillar det. Här är två tröjor i samma storlek (98) men i olika modeller. Den översta är Ottobres creative WS, och den nedre är Meedom med raglanärm. Det syns skillnad i bredd tycker jag, Meedom är ju ganska vid i modellen. Röda muddar, kantband och stickningar. Lika snyggt som alltid.

Jag sydde klart tröjorna vid olika tillfällen och fotade dem också vid skilda tillfällen. Ändå har jag lagt ut dem nästa lika. Lustigt. Eller så har jag helt enkelt vant vid att lägga alla tröjor så...

Blommor i december

Nej, nu känns det som att vintern faktiskt är här. Snö har det kommit och allt. Visserligen står några blomkrukor kvar på verandan men de stackars blommorna där är det inte mycket kvar av nu. Man skulle kunna tro att jag glömt bort mig och bloggar om en redan bloggad klänning, nämligen den här. Men den uppmärksamme ser skillnaden, eller hur? Här har jag sytt en likadan klänning men utan stjärntyget som jag ju inte var helt nöjd med. Beställaren ville också ha blommor i hela klänningen. Jag har samma tyg i rosa med orangea blommor, och beställaren och dottern i fråga var inte helt överens om vilken färg som skulle väljas. Ni får själva gissa vem som gick segrande ur den striden.

Turkosa forddon

Den här färgen tycker jag är så fin. Ganska mörk turkos från JNYdesign. Finns som stjärnor också och jag fingrade på dem också på Syfestivalen. Men det fick bli fordon denna gång. Här är det en syskonmatchning i storlek 68 och 92, med vita kantband. Mössan är faktiskt min första fodrade mössa. Det var ju inget komplicerat egentligen, men jag har aldrig gjort det förut. Fodret fick bli svart fleece, eftersom svart var det enda jag hade hemma. Men jag tycker också att det blev väldigt snyggt till det turkosa. Mössan ska till en liten grabb vars mamma enligt henne själv är väldigt svag för mössor. Jag har inte fått någon rapport än om passform, jag hoppas han kommer att de kommer att gilla den båda två.

Rosor är röda...

...violer är blå

smultron är söta

och du likaså

Violtyget från Znok är ju bara helt underbart. Jag köpte på Syfestivalen och hade stora problem att bestämma mig för vilket jag ville ha. Efter mycket tvekan blev det blå/lila och grön/gula. Det här är en beställning, och det var så lustfyllt att sy. Speciellt roligt att jag hade en helt perfekt lila mudd som matchade exakt, och även matchande lila knappar som ser ut som godisbitar. Mönstret är mitt vanliga från Meedom.

En blommande dröm

Det här tyget har legat på min hylla läääänge. Ett av mina amerikatyger, som inhandlades på en resa till USA hösten 2008, nu finns inte alltför mycket kvar av dem. Anledningen till att det blivit liggande var att jag inte gillade kvaliteten på tyget. Det är lite struktur på rätsidan och jag tyckte att det inte alls var särskilt mjukt och skönt. Jag vet inte vad jag tänkte eller kände med dock, för så är inte alls fallet visade det sig. 

Som ni kanske förstår så är det ett tyg som i dessa tre år har dragit till sig Storasysterns uppmärksamhet. Jag vet inte hur många gånger som hon petat på detta tyget och velat att jag skulle sy något av det. Nu hade det hamnat längst ner i en hög och jag tog fram det när det var dags att sy lite nattkläder till Storasystern. Hade först tänkt mig en pyjamas, men det passade så himla bra till ett nattlinne, så det fick det bli. Och döm om min förvåning när jag upptäcker att tyget är ju hur mjukt och skönt som helst. Tjock härlig interlock, perfekt till ett lite tjockare nattlinne så här på vintern. En blommande dröm helt enkelt.

Visserligen är det snart jul och eftersom barnen gillar när jag syr så kommer jag att sy julklappar till dem. Men jag kunde inte låta bli att ge detta till Storasystern direkt. Hon är dessutom i skriande behov av pyjamasar och nattlinnen. Alla hennes urvuxna går raka vägen ner i Lillebrors låda, så han har hur många som helst i stället. Behöver jag säga att Storasystern blev nöjd?

Bruna husvagnar

Jag har en del husvagnar liggande hemma fortfarande. Just de här är bruna på turkost, och jag har faktiskt aldrig sytt i detta tyg tidigare. Matchande bruna velourmuddisar till. Storlek 92/98. Även detta är en beställning.

Robotskjorta

Förra hösten sydde jag dessa skjortor till försäljning. Jag hade en kvar som jag tog med på visningen och den rönte visst intresse. Tyvärr var storleken fel och när vi ändå diskuterade att sy upp en ny ville hon ha en annan färg. Det var ju tur, eftersom det bruna tyget var slut, och jag hade detta kvar. Det känns lite mer vinter, inte lika murrigt.

Redan när jag köpte det här tyget så tänkte jag broderi, och när broderade äppelträden på de andra tänkte jag robot på det här. Det blev riktigt bra tycker jag. 

Det är ju en del jobb med en skjorta men det är roligt att sy ibland. Jag är riktigt nöjd själv, hoppas beställaren blir det också. Jag klippte till två stycken när jag ändå höll på och tänkte att jag skulle passa på att sy en till Lillebror också.

Dubbelt upp i rosa

Den här beställningen var lite rolig. Båda tröjorna ska till en liten tjej som jag tror är väldigt förtjust i rosa. Inget av tygerna hade jag med mig på visningen, men beställaren såg det turkosa fordonstyget och rosa kaniner på vit botten och blev väldigt förtjust i båda. Vilken tur då att jag hade rosa fordon hemma. Och en liten bit med lila kaniner som jag själv färgat rosa för väldigt länge sedan. Roligt att få använda lite kaniner också. När jag städade i mitt syrum i somras och sorterade tygerna upptäckte jag att jag hade väldigt många kaniner. Alla möjliga färger. Det blev en hel hög, som nu har minskat lite. Jag hade en bit lila mudd också som passade precis till de lila kaninerna. 

Räkna får

Här kommer mera får. Dessa är en beställning och ska hem till en kompis till Lillebror och ska vara en pyjamas. Mönstret är mina vanliga från Ottobre, både tröja och leggings. Okomplicerad sömnad. Det är en fantastiskt skön kvalitet att sy i detta. Kommer med all säkerhet att vara skönt att sova i också.

Bäbä vita lamm

Jofotex får ligger och värmer på hyllan, jag har två färger. Sydde upp även denna inför visningen, men nu har den fått flytta till ett litet kusinbarnbarn som jag träffade helgen som gick. Mer får ligger tillklippta hemma och jag är väldigt sugen att sy just nu. Visningen gick bra med många beställningar och jag har en hel hög med tillklippta kläder som ligger på hög och väntar.

Blommor i november

Ja, ur led är tiden verkar det som. Mina jordgubbsplantor blommar fortfarande. De fick en lite sen start visserligen, men november känns ju lite galet. Och det ser ut som att gräset borde klippas och den där rackarns kirskålen som jag brottas med har inte gett upp än.

Så en blommig klänning känns kanske inte så fel trots allt. Den här velouren köpte jag för länge sedan på Ohlssons och tänkte mig klänningar när jag köpte det. Jag köpte dels detta lila, men också motsvarande rosa. Nu har jag testsytt och är så där nöjd. Det hade nog varit bättre att köra med samma tyg rakt igenom, dvs även blommor på volangen. Men då vet jag det. Kanske jag byter om jag orkar. Mönstret har jag använt tidigare och har delvis ritat själv, och förutom tyget i volangen är jag mycket nöjd.

Vackra violer

Detta tyget är fantastiskt. Så fint, och vilken kvalitet. Det kom ju för ett litet tag sedan, men det var innan Kinaresan och jag hade inga pengar över till det då. Inte tid att sy i det heller för den delen. Jag hoppades att det skulle finnas kvar till Syfestivalen, och det gjorde det. Jag köpte två meter direkt av detta gulgröna, men velade länge hur jag skulle göra med de andra färgerna. Till slut blev det en bit av det blålila också. 

Den här tröjan är inget märkvärdigt, Ottobres creative ws, storlek 98. Möjligen får Lillebror även denna tröja. Jag kantade med vitt och även det tyget är helt fantastiskt men det kommer från JNYdesign. Det är hennes tunna interlock som jag har fått tjuvatesta lite av vänner tidigare men nu äntligen har köpt en bit av själv. Maskinerna gick som smort, snipp snapp bara så var det klart, syendet när det är som allra bäst. Och visst blir man lycklig av det här tyget?!

Jag trivs bäst i öppna landskap

Jag var på Syfestivalen förra helgen. Verkligen trevligt var det. Jag träffade så många trevliga människor, bästa kompisar, trevliga sybloggare, både nya och gamla bekantskaper. Det är så roligt detta med bloggandet och syforum, det känns ju som att vi känner varandra redan innan vi har träffats. 

Det är roliga fotoprinttyget hittade min goda vän MemLin hos Modetyger från Ulricehamn. Så klart köpte hon sista biten på rullen, men det fanns en liten bit kvar som de hade hängt upp som skyltning, och den fick jag köpa till ett bra pris. Vi stod också och klämde på en variant i endast blå toner, men ingen av oss slog till. Men när jag var på väg hem stannade jag till där ännu en gång och klämde en gång till. Det visade sig endast vara två meter kvar, och han prutade lite och när jag fick ett bra pris igen kunde jag inte låta bli.

Även om jag gillar färg och föll för det multifärgade tyget först, så var det det blå jag såg kläder i när jag klämde på det. Jag tänkte precis så här faktiskt, med turkos stickningar och mudd. Men jag tror att det kan bli snyggt med många andra färger också, som bryter av mer. Jag är i alla fall väldigt nöjd med denna tröja som jag har sytt upp inför en visning. Den är i storlek 98, så är det ingen som vill ha den så kan Lillebror få den.

Virkat i Kina

Jag åker ingenstans utan ett handarbete, knappt på bussen till jobbet. Man vet aldrig hur lång tid det kan ta eller om man fastnar i ett vulkanutbrott eller något (det har hänt). Så det var så klart självklart att packa med några handarbeten när jag åkte till Kina. Bland annat tog jag med mig ett litet nystan och virknål och en bok med beskrivningar på virkade spetsar. En gammal bok som jag hittade på Tradera. Jag började virka på flyget till Peking. Jag var lite osäker på om jag skulle få med mig virknålen i handbagaget genom säkerhetskontrollen. Jag har flugit många gånger med både virknålar och stickor, men denna var så otroligt tunn och spetsig så jag var beredd på att nekas. Men det gick bra, både på dit och hemvägen. Sen blev jag lite manisk. Vi åkte ju en del buss och då virkade jag. Jag hann virka en halvmeter innan jag upptäckte ett fel och fick riva upp två tredjedelar. Gör om gör rätt. Nu har jag väl en knapp meter av denna mellanspets, jag har inte mätt. Jag har ingen aning om vad jag ska göra med den, men jag har många idéer. 

Dregglis

Ett gäng dregglisar sydde jag till marknaden i september. Här är några som blev över, jag hann inte blogga om dem. Mönstret är Gekkos och det är bara så bra. Jag har klippt till dregglisar länge och lagt på hög. Det var förra hösten som jag började projekt "gör slut på snuttar". Jag klippte kalsonger, trosor, och dregglisar för att få slut på de sista snuttarna när jag klippte tyg. Inför marknaden gjorde jag ett ryck och sydde klart hela högen med dregglisar. De med stjärnor är fodrade med svart fleece, övriga med velour i matchande färg. Vid den tidpunkten hade jag bara svarta knappar, så det fick det bli. 

En usel fotograf och en bra

Kände bara för att visa upp resultatet av sommarens fotografering som jag nämnde i ett annat inlägg i somras. Vi försökte som sagt fota barnen i folkdräkt redan förra sommaren, och det misslyckades totalt. Storasystern kom i dörren in till fotografen på att hon inte alls ville göra det, och vi har 200 studiobilder där hon ser ut som en spik. Jag förundras lite över hur en fotograf kan vara så dålig. Nu var jag inte med, men min mor har informerat mig och berättat att fotografen inte en gång lyckades få kontakt med barnen på ett bra sätt. Och visst, kanske mina barn var extra tjuriga just den här dagen, men var det verkligen så omöjligt? Vi har ju många fantastiska porträttbilder från skola och dagis så det finns ju gott om fotografer som är duktiga på att fota barn. Jag bestämde mig för att göra ett till försök och fick genom en kollega tag i en fotograf som kändes bra. Hon har själv barn, och bara det gör nog mycket. Sen fotar hon inte i studio, utan hon kommer hem till folk och fotar. Vi valde att fota utomhus, och lyckades pricka in en dag i början av Juli med bra fotoväder.

Nu har jag 30 bilder som jag valt ut som är jättefina och som andas svensk sommar och lite mystik. Och lite Dalarna, trots att vi tog bilderna i Uppland. Jag är så nöjd. Nu återstår bara att välja ut några av de 30 och beställa förstoringar.

Siden

Vi fick besöka ett sidenbrokadväveri som låg utanför Hangzhou, på vägen mot Shanghai. Det var också en av resans höjdpunkter för mig. Det var inte märkvärdigt alls, vi fick lite information från vår svenska gudie, och fick sedan strosa runt bland vävstolarna och titta bäst vi ville. Det var inte direkt pratbart, det var ett väldigt oväsen. (Och ingen som arbetade där använde hörselskydd...)

Silket kommer till den som härvor, och de nystar upp det på koner själva.

Fabrikören har nu lärt sig att de galna svenskarna som kommer och tittar på hans fabrik också brukar vilja handla, så han hade plockat fram lite för oss. Det såg kanske inte så mycket ut, men jag man meddela att det var svårt att välja ändå. Han tog 50 yuan/m, och det blev drygt 50 kr/m. Det är inte full bredd på tyget, men billigt ändå tycker jag. Nu när jag tittar på mina tyger här hemma frågar jag mig varför jag inte köpte mer. Men det är väl så det brukar vara.

Jag uppskattade det här besöket för att det kändes så äkta. Det var en fabrik i en förort, mitt bland husen där folk bor. Det var inte tillrättalagt för turister och vi fick se hur det verkligen ser ut. Grädden på moset var ju så klart också att vi kunde handla fantastiska tyger till bra pris också. På många andra ställen som vi besökte har de verkligen lärt sig hur man mjölkar turister på pengar, och själva hantverket kommer i skymundan för deras stora affärer som säljer produkter. Så detta besöket gillade jag jättemycket.

Silke

 I Souzhou, som är en av Kinas (och jordens) vackraste platser enligt ett gammalt ordspråk, besökte vi ett silkesspinneri. Här fick vi träffa silkesmaskar och veta allt om hur de kan producera ett så otroligt starkt och vackert material. De äter mullbärsblad, och det är ungefär det enda de gör förutom att producera silkestråd. Det är viktigt att ta bra hand om sina maskar och inte stressa dem, annars kan de bli sjuka och få diarré. 

När puppan är klar kokas den för att döda larven. Annars kommer den ut som en fjäril och den utsöndrar då ett ämne som bryter ner silket och förstör det. Pupporna kommer till spinneriet och där hasplar man av trådarna i vattenbad. Silkestrådarna är så tunna att man hasplar 8 trådar tillsammans som klistras ihop till en, fortfarande mycket tunn tråd.

I deras museum fanns flera vävstolar och vi fick också se en demonstration. Här vävs sidenbrokad och observera att de är två som väver. En som sitter där nere och skyttlar tråden fram och tillbaka, både bottentråden och de som gör själva brokaden, och en person som klättrat upp på vävstolen och sköter själva mönstret.

Spinning

Här får jag prova att spinna i bomull på Nantongs textilmuseum. Åh, det ser så lätt, så lätt ut när man får titta på, men det är det ju så klart inte när man får prova på själv. Intressant tycker jag att det är att få se olika lösningar på samma teknik som vi ju har använt även här i Sverige i hundratals år. 

Många museum har vi besökt och jag har fått så mycket inspiration. Intressant även här att man i Kina kan finna sig framför textilier som ser så bekanta ut med sådant man har sett här hemma. Visserligen vävde man underbara sidentyger i Kina medan man gick klädd i lin och vadmal här i Sverige, men ändå kan mönster och tekniker återkomma. Vi har nästan 1800 bilder med oss hem, och det är ju inget man plockar fram och visar för folk i allmänhet. Jag ska välja ut ett lagom antal "visningsbilder", och sen också skapa inspirationsmappar med bilder där vi fotat mönster och idéer. Sådant är ju så värdefullt för oss, men inget så många andra är intresserade av.

Blå blå vindar

I Nantong besökte vi också ett indigofärgeri. Det kallas på svenska för blåtryck, vilket är lite missvisande eftersom man inte trycker, utan färgar. Hela dagen spenderade vi tillsammans med herr Wu, en riktig eldsjäl vad gäller blåtryck. På förmiddagen besökte vi hans fabrik där vi fick se hela processen med att färga och även prova på vissa moment själva. På eftermiddagen besökte vi hans museum och shop. Fabriken låg på en bakgård, och där var det absolut helt magiskt när vi kommer gående och på håll ser de underbara blå tygerna som hänger på tork i solen och fladdrade i vinden.

Herr Wu är noga med att göra allt på rätt sätt, och de gör allt för hand. Man börjar med att skära ut mönster och göra schabloner. Mönstren blir då väldigt typiska genom att man inte kan göra några heldragna linjer. Alla mönster byggs upp av mindre delar. Naturligtvis kan detta stansas fram väldigt smidigt idag, efter att man har gjort ett mönster i datorn, men så jobbar inte herr Wu.

Man använder sig av både siden och bomullstyger. Schablonen läggs ut på tyget och sedan smetar man på en pasta som består av olika typer av mjöl, kalk och vatten. Tygstyckena är ca 12 m långa, detta för att kunna hanteras och hängas upp på tork sedan. Pastan ska sedan torka i hela två veckor, och den måste torka inomhus för att inte torka för fort och spricka.

När pastan har torkat i två veckor är det dags att färga. Detta görs i stora kar. Det som ger den blå färgen är en växt, och det är bladen man använder. Färgbadet såg lite läbbigt ut, och enligt herr Wu hade de aldrig bytt ut det, utan bara fyllt på vid behov. Färgningen är också en lång process. Tyget ligger i färgbadet i en halvtimme och hängs sedan upp i en halvtimme. Processen behöver syre och tyget kan vara grönaktigt när man tar upp det, för att sedan övergå i blått. Tyget färgas 5-8 gånger innan det är klart och hängs upp på tork, utomhus i solen denna gång. Tyget sköljs också i vatten och ättika för att fixera färgen.

När tyget sedan har torkat är det dags att avlägsna pastan, och även det görs så klart för hand med en stor köttyxa. Skrapa, skrapa, skrapa, riktigt fridsamt var det faktiskt. Men det är klart, jag kanske inte skulle vilja göra det varje dag.

Herr Wu har en helt otrolig samling av gammalt blåtryck. Detta var vanliga människors kläder. Medan kejsare och fint folk gick klädda i broderat siden gick vanligt folk klädda i blåtryck. Herr Wu är 5e generationens blåtryckare och hans dotter blir nummer 6 (huruvida hon är lika entusiastisk som sin far fick vi aldrig veta, men vi träffade henne). Han började samla tyger långt innan någon annan insåg dess värde. Han sätter en ära i att fortsätta tillverka dessa tyger enligt gammal tradition. Det är ett riktigt hantverk. Och tänk sen att vi fick betala mellan 70 och 120 kr/m för dessa tyger. De är inte full bredd visserligen, men jag tycker ändå inte alls att det är dyrt nu när jag vet vilket jobb som ligger bakom. Jag har en hel hög med tyger med mig hem, men nu känns det inte alls som tillräckligt. Jag önskar att jag hade köpt mycket mer.

Brodera mera

Från Peking flög vi ner till Nantong. Nantong är en liten stad, "bara" 5 miljoner invånare, med en förhållandevis liten flygplats. Och eftersom den är så liten och så få turister kommer hit, så fick vi bära våra väskor själva från bagagebandet ut till bussen när vi kom. Hujedamig, det var säkert 100 m. Men det var i princip enda gången vi gjorde det själva.

I Nantong finns en skola för brodöser, Kinas första. Här fick vi spendera en hel dag och det var nästan magiskt för mig. Vi fick se otroliga silkesbroderier som tar år att förfärdiga, de broderar till och med fotografier. Silkestråden de använder kan delas i upp till 48 delar, men hur det är möjligt förstod jag inte. Vi nöjde oss med att dela tråden i fyra delar. Allt var förberett när vi kom och vi satt två och två på varsin sida om tyget som var uppspänt i en träram och lagd mellan två bockar. Broderiet består av en gren med några blommor, knoppar och blad, och även tråd var framlagt åt oss.

Man broderar med en hand över och en under tyget. Jag som är högerhänt skulle då ha högerhanden på ovansidan och vänster under. Att brodera med vänster hand hade jag aldrig gjort förut och det var lite klurigt och skakigt till en början. Men förvånansvärt fort gick det faktiskt riktigt hyfsat. Det gick så bra att jag fick tummen upp av alla glada brodöser som var på plats för att hjälpa oss. Jag var helt speedad efteråt och jag känner att jag måste ha varit en konkubin i ett tidigare liv i Ming-dynastins Kina för 500 år sedan. De fick nämligen inte göra så mycket annat än att brodera, och vänta på att kejsaren eventuellt skulle komma förbi. Under dagen hann jag brodera ett blad och ett blomblad.

Skolan är numera van vid galna svenskar som kommer förbi ibland och vill brodera, och självklart köpa med sig garn hem. Så de hade förberett även det och lagt fram ett helt bord med silkesgarner i alla tänkbara färger. Bilden nedan är efter att vi plockat åt oss, så det fanns mycket att välja på. Mamma och jag köpte en hel del. Mamma ska ha till sina broderier till Leksanddräkten. Jag blir så klart biten och vill brodera mera på siden, så det blev även en bit tyg. I mönsterboken från ateljén i Peking finns massor av kinesiska mönster, och jag skulle vilja brodera en drake.