Här kommer ett riktigt UFO, som legat nästan färdigt hela sommaren. Härom dagen muttrade min man att han inte förstod sig på en kofta utan knappar. Det var alltså bara knappar som saknades. Detta var ett av två projekt som jag pysslade med i bilen när vi åkte så mycket i våras och letade hus. Jag stickade. Det är samma princip som bäbiskoftan jag stickade till Lillebror förut. Jag tyckte det var så enkelt och att det blev så bra. Men något mönster och antydning till maskantal hade jag inte, utan fick inprovisera. Det blev lite upprepning ett par gånger innan jag blev nöjd. Men sen stötte jag på andra problem. Jag köpte tre nystan för rätt länge sedan, och när det var dags för nystan nummer två så var det en helt annan nyans än det första. Och det trots att jag hade tittat på färgbad och det var samma. Jag stickade rätt mycket och hoppads liksom att jag skulle ha sett fel eller att problemet skulle försvinna av sig själv, men icke. Till slut åkte jag tillbaka till butiken där jag handlat, och fick då veta att den här modellen var sån. Kunde de inte ha sagt det från början då, så att jag kunnat välja nystan mer noggrant? Nu bytte jag det tredje nystanet i alla fall så att det stämde med det första. Och sen stickade jag vidare med det udda, och såg till att den färgskiftningen finns på symmetriskt på ryggen. Det blev hel ok, men så irriterande när jag befann mig mitt i det. Sen skulle jag maska av. Då maskade jag av för hårt, den ena sidan blev nästan 5 cm kortare än den andra. I och för sig inget stort problem, eftersom det bara var att repa upp avmaskningen och göra om den. Men det tog emot. När jag äntligen gjort det, och sen sytt ihop ärmarna, så upptäkte jag att ärmarna är lite för korta. Naturligtvis så hade jag även där maskat av för hårt. Och där var det inte bara att repa upp igen, då hade jag ju fått repa upp större delen av koftan. Men den funkar, och jag får väl se till att dra lite i ärmarna när jag tvättar den. Men alla motgångar gjorde att jag liksom gick in i väggen och aldrig avslutade, trots att det bara var knapparna kvar. Men nu är den klar, och jag hittade sex stycken likadana, jättefina, röda knappar i min stora knappsamling.
onsdag 30 september 2009
måndag 14 september 2009
Trött men glad
I helgen har jag inte sovit mycket. Jag har sytt som en galning, minst sagt. Jag satte mig framför symaskinerna i fredags kväll, och jag reste mig inte igen förrän på söndag eftermiddag. Annat än för att sova lite. Det blev tidig kväll igår, men en hostande Lillebror höll mig vaken och jag är fortfarande lika trött. Därför bloggar jag inte om allt jag sydde i helgen, jag hinner inte innan jag somnar på stolen...
Jag börjar med en liten godbit. Kanske det jag blev mest nöjd med. För en hel evighet sedan köpte jag några Hello Kitty broderier. Det är nog snart ett år sedan, och jag har passerat både jul och födelsedag utan att lyckas prestera något till Storasystern som älskar Hello Kitty. Sen gav ju min brodermaskin upp helt i vintras, och spenderade hela våren på rehabilitering (=nya kretskort). Men NU var det dags. Att jag skulle brodera Hello Kitty på något var jag helt på det klara med, men vad? Sent på lördag kvällen kom jag på att en svart tröja skulle bli kanonbra. Jag är lite allergisk mot allt det rosa som följer med HK. Så svart rådde ju bot på det. Och när jag väl hade broderat så kom jag på att rött kantband och röda sömmar borde ju bli hur snyggt som helst. Och det blev det! Alla mina maskiner har fungerat oklanderligt i helgen. (Eller, ok då, overlocken tappar pressafoten ibland, men så länge jag är uppmärksam och håller koll på stiftet så syr den som en dröm.) Framförallt är jag bara SÅ nöjd med min CoverPro. Jag har aldrig lyckats så bra med den tidigare, och nu är jag helt förälskad och överlycklig över att jag har en. Så här kommer Hello Kitty, med matchande jeans.
Jeansen var ett test. Mönstret kommer från Meedom, men det var lite svårt att få till det tycker jag. Jag ville sy med mudd, och då är Meedoms mönster alltför höga i midjan. Och de blev lite för höga, trots att jag klippte av flera gånger. Om jag orkar så ska jag kapa ytterligare lite, för de sitter inte helt bra över Storasysterns rumpa. Men hon blev i alla fall väldigt nöjd, och förärade mig med att ha både jeans och tröja på dagis.
Nu måste jag sova. God natt!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)